Till kommunens startsida
Till porslinsmuséets startsida

Studiorummet

Gustavsbergs Studio startades 1942 som ett estetiskt laboratorium för porslinsfabriken. "En andlig cykelväg vid sidan av massproduktionens autostrada", skrev Eva von Zweigbergk i Dagens Nyheter vid Studions start.Under drygt 50 år fungerade Studion som en kreativ frizon med allt som allt 15-20 konstnärer i arbete.

 

Orienteringsplan för utställningen i "Studiorummet"

Idéer och material

Studiohuset utrustades som en liten fabrik i fabriken med drejare,
gjuteri, gipsverkstad, målarsalar och ugnar. Här skulle konstnärerna
kunna arbeta i frihet, med gott om tid och möjligheter att experimentera.

Vitsen var att på detta sätt utveckla idéer och material. Fabrikens hunger efter nyheter omringade Studion och keramiken därifrån kunde bli förlagor till massproduktion. Men främst fungerade studiogodset som keramisk konst och exklusiv reklamvara för kooperationens flaggskepp Gustavsberg. Efter KF:s köp av Gustavsberg 1937 hade fabriken moderniserats kraftigt, men i den rationella produktionen ökade avståndet mellan produktion och konstnär och detta oroade ledningen. "Ju mer tempot höjs, ju farligare blir det för nyskapandet --- Det måste i vår jäktade tid finnas några som har tid att fundera och gå och loda eller titta ut genom fönstret", sade Gustavsbergs dåvarande VD Hjalmar Olson.

Internationella förebilder

Studio-idén var var Gustavsbergs variant av en internationell strävan att få industri och konstnärer att berika varandra. Det fanns nordiska föregångare. På Arabia i Finland hade en konstavdelning startats 1931. Arabias keramiker ställde ut flera gånger i Stockholm 1935-41 och gav säkert impulser till Gustavsberg där studioidéerna grodde på Kågeavdelningen som främst arbetade med Argentagods. På Rörstrand i Lidköping hade den konstnärlige ledaren Gunnar Nylund från 1932 byggt upp en konstavdelning för att utveckla stengodset i funktionalistisk anda.

Handens arbete

Det hela bottnade i 1800-talets Arts and Crafts-rörelse, ledd av William Morris som predikade handens arbete – studiohanden – som en motpol till industrialismens rovdrift. Tidskriften The Studio spred budskapet i decennier och den lästes av Gustavsbergs ledande krafter. Morris idéer präglade också konsthantverksrörelsen Wiener Werkstätte och Deutscher Werkbund som från tidigt 1900-tal verkade för en symbios mellan design, arkitektur, konsthantverk och industri. Bauhausskolan hade också stor betydelse för Gustavsberg. Svenska slöjdföreningen överförde de europeiska strömningarna till jakten efter vackrare vardagsvara. Lönsamma WC-stolar

Det är svårt att få lönsamhet på konstproduktion och Studion betalades i praktiken av Gustavsbergs wc-stolar och badkar. Konjunkturerna präglade verksamheten. Under 1950-1960-talens optimistiska år tillkom nya konstnärskullar och utvecklingen var stark och varierad. Som mest arbetade över 50 personer i Studiohuset. Med sämre tider krympte aktiviteten, för att till sist få en svanesång i det sena 1980-talet. Det som var kvar av Studion somnade in vid fabrikens nedläggning 1993. Lokalerna bar dock på en säregen magnetism och snart fylldes de av konsthantverkare, vars förening tog namnet G-studion. Idag pågår arbete i ett 60-tal ateljéer där Studions anda lever vidare.

 

Kommentarer
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar



Senast publicerad: