Studieresan till Auschwitz-Birkenau krossar fördomar och får oss att minnas
Publicerad
Vi har träffat gymnasieeleverna Alice Forsberg och Hugo Näsström samt läraren Karin Aaseby för att höra om studieresan till Auschwitz-Birkenau. Hur den påverkade, vad som hände med sammanhållningen och skolans långsiktiga mål med resan.
I mitten av maj besökte 21 elever från Gustavsbergs gymnasium och deras lärare Nazitysklands centrum för utrotningen av Europas judar - Auschwitz-Birkenau. Studieresan är en del av kursen Humanistisk samhällsvetenskaplig specialisering, med fokus på att öka kunskaperna om Europa och EU. Hugo Näsströms första intryck var hur omfattande områdena är.
Det blev extra påtagligt när jag blickade ut över fälten från ett av tornen på Birkenau. Det var starkt för mig att se att nazisterna byggde något så enormt stort med ett enda syfte – att så effektivt som möjligt döda så många som möjligt, säger Hugo Näsström.
Ingen vet exakt hur många människoliv som släcktes här. Men man brukar räkna med 1,1 miljoner.
Det är en oerhört tung plats. Jag påverkades av kontrasterna mellan den blå himlen, de grönskande träden och platsens fruktansvärda historia. Det satte sig. Det var också skrämmande att se håret från många av offren. Av de 17 ton hår som upptäcktes har man sparat 2 ton till eftervärlden, säger Alice Forsberg.
Hugo Näsström och Alice Forsberg vill båda betona vikten av att minnas det som hände i förintelselägren.
Vetskapen om att sådant här kan hända om man inte är påläst och medveten är A och O. Vi måste komma ihåg att Hitler ändå blev vald politiskt av folket. Därför tror jag att det är viktigt att vara närvarande i vardagen och ha ett källkritiskt perspektiv, säger Hugo Näsström.
Nutidsmänniskans uppgift är att se till att det aldrig händer igen. Vi måste minnas och lära oss av historien, säger Alice Forsberg.
Karin Aaseby uppmärksammar att vi i vår moderna tid tenderar att återigen ställa grupper mot varandra.
Det var så det började i Tyskland. Hitler kom ju till makten under en period av ekonomiskt och politiskt kaos. Man började skylla fattigdomen och kaoset på vissa grupper, främst då judarna, och det kan vi ju se vad det ledde till. Det är viktigt att ha med sig, säger Hugo Näsström.
För att komma till bukt med detta behöver vi förmågorna att reflektera, att våga prata och ha olika åsikter och att vilja förstå andra. Först då kan vi tillsammans skapa ett demokratiskt samhälle med demokratiska medborgare. Jag vill öppna dörrar till nya världar och krossa fördomar. Vår studieresa till Auschwitz-Birkenau är ett av verktygen för att nå dit, säger Karin Aaseby.
Hugo Näsström och Alice Forsberg är rörande överens om att det inte bara hände något i dem i Auschwitz-Birkenau. Det hände också något med hela klassen.
Resan har påverkat klassens sammanhållning. Vi är mycket mer öppna mot varandra. Förut kanske man som bäst nickade mot de man inte kände. Nu pratar alla med alla, säger Alice Forsberg.