Att etablera en uppsamlingsplats sker i flera steg.

1. En brist i framkomligheten upptäcks

Kommunen eller vår entreprenör upptäcker att vägen inte är säker för avfallsfordon, till exempel på grund av smal väg eller saknad vändplats.

2. En möjlig plats för uppsamling utreds

Kommunen undersöker om det finns en lämplig plats där avfallsfordonet kan köra fram på ett säkert sätt. Dialog med markägare och/eller väghållare förs och avtal tecknas med markägaren för att få rådighet över platsen.

Ofta ligger platsen vid infarten till området.

3. Information till berörda fastighetsägare

Fastighetsägare i området får information om situationen och möjlighet att lämna synpunkter.

4. Bygglov eller andra tillstånd

Om platsen kräver bygglov eller strandskyddsdispens ansöker kommunen om detta. Närboende kan då också få möjlighet att yttra sig i den processen.

5. Kommunen fattar beslut

Kommunen väger samman inkomna synpunkter och fattar ett beslut om hur avfallshanteringen ska ske.

Beslutet kan överklagas till Länsstyrelsen.

Om vägförhållandena ändras och de problem som föreligger åtgärdas kan en ny bedömning göras och ett nytt beslut fattas. Varje beslut som fattas gäller för den enskilda fastigheten, vilket innebär att ett beslut som överklagas endast gäller den egna fastigheten och inte hela uppsamlingsplatsen.

6. Uppsamlingsplatsen etableras

När beslutet har vunnit laga kraft anläggs platsen. Fastighetsägarnas enskilda avfallskärl hämtas hem och uppsamlingsplatsen kan börja användas för avfallshanteringen.

Räknas en uppsamlingsplats som fastighetsnära insamling?

Enligt 3 kap. 37 § i avfallsförordningen får kommunen samla in avfallet från en gemensam uppsamlingsplats om särskilda skäl föreligger; att området som avses är glest befolkat, ensligt belägna fastigheter, farbar saknas väg eller andra omständigheter som gör det synnerligen svårt att ordna fastighetsnära insamling.

Om platsen är mer än 400 meter från fastigheten där avfallet uppstått räknas det som kvartersnära insamling vilket är en godkänd hantering enligt förpackningsförordningen (2020:1274).

Kan vi få ha kvar våra kärl för mat- och restavfall och lämna förpackningsavfallet vid en gemensam uppsamlingsplats?

Avfallsslagen som ska samlas in från en- och tvåbostadshus ska samlas in från en och samma plats enligt 3 kap. 36 § avfallsförordningen. Det här gör att det inte är möjligt att behålla mat- och restavfallskärlen vid den fastighet där avfallet uppstått och samla in förpackningsavfallet vid en annan plats.

Avfallsbilen har kunnat köra här tidigare - varför sker en förändring nu?

Arbetsmiljöproblem anmäls kontinuerligt av chaufförerna och kommunen arbetar för att åtgärda dem löpande. Kraven på arbetsmiljön har förändrats över tid och finns till både för att chaufförerna ska ha en säker arbetsmiljö samt för att boende ska ha en säker trafikmiljö.

Slambilen kommer fram, varför kan inte avfallsbilen göra det?

Till skillnad från slambilen så undviker avfallsbilen från att köra in och vända på uppfarter. Slambilen är anpassad för terräng och byggd på ett annat sätt än avfallsbilen. Slambilens uppdrag skiljer sig också från avfallsbilens då slambilens tömningar sker mer sällan och åtgärder som att flytta på ett avfallskärl inte är tillämpbart för en enskild avloppsanläggning.

Det blir dyrare för mig med en gemensam uppsamlingsplats, varför får jag inte ha kvar min behovstömning?

Vid en gemensam uppsamlingsplats är behovstömning inte tillämpbar. Med behovstömning kan du som boende påverka dina egna kostnader, och för att upprätthålla den tömningsformen behöver vägen uppfylla kraven.

Taxan för en gemensam uppsamlingsplats är till för att täcka fler avfallsslag vilket betyder att man får en högre service i det avseendet, så som insamling även av glas- och metallförpackningar. När en uppsamlingsplats anläggs står avfallstaxekollektivet för kostnader för markarbete, eventuella kärlskåp och städning av platsen vilket också innefattas i taxan.

Kan jag påverka utformningen av uppsamlingsplatsen?

Kommunen ansvarar för platsen och att dess utformning följer de regler som föreligger i detaljplanen och bygglovet, samt äger kärl och eventuella kärlskåp. Kommunen har även rådighet över skyltning, vilka som får lämna sitt avfall och om platsen ska låsas.

Vem ansvarar för att åtgärda bristerna på vägen?

Det är markägaren som ansvarar för att vägen hålls i farbart skick. I Värmdö ägs en stor del av vägnätet av privata markägare eller vägföreningar. I dessa fall är det väghållaren som ansvarar för att vägen uppfyller kraven för framkomlighet.

Som fastighetsägare kan du vara delägare i eller medlem i en vägförening och därmed ha möjlighet att påverka vägens standard genom föreningens arbete.

Kommunen för dialog med dig som fastighetsägare i frågor som rör avfallshanteringen. Om brister i vägens framkomlighet behöver åtgärdas är det vägföreningen eller markägaren som ansvarar för dessa åtgärder.