Frågor och svar om textilavfall

Publicerad

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om textilavfall

Får jag lämna textil såsom mattor, handdukar och väskor i textilmaterial i klädinsamlingsbehållarna?

Ja, det får du! Kommunens avtal med insamlingsaktörerna säger tydligt att inte bara kläder får lämnas i behållarna, utan även andra textila produkter.

Var ska jag lämna trasiga eller fläckade textilier?

På våra tre återvinningscentraler på fastlandet finns nu kärl att lämna textilavfall, alltså textil som är trasig, fläckad och sliten, men som skulle kunna gå till materialåtervinning.

Från och med den 1 oktober träder även förändringar i textillagstiftningen i kraft som bland annat innebär att följande textilier kan lämnas direkt i ditt eget restavfall:

  • Textil som består av strumpor eller underkläder
  • Textil som är mögligt eller angripet av skadedjur
  • Textil som är fläckigt, nedsmutsat, slitet eller trasigt så att det omöjliggör eller avsevärt försvårar förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning.

Textil som är kraftigt smutsad, blöt, möglig eller skadedjursangripen kan lämnas i fraktionen energiåtervinning på återvinningscentralerna.

Varför samlar inte kommunen in textil på alla återvinningscentraler?

Textilavfall går nu att lämna på samtliga anläggningar. Insamling för återbruk finns dock inte på alla anläggningar. Återvinningscentralerna har olika förutsättningar kring antal fraktioner som ryms på anläggningen. Ibland kan det se ut som att det borde finnas massor med plats att ställa dit en extra container, men vi måste också ta hänsyn till att exempelvis de fordon som ska hantera och tömma behållarna har gott om utrymme att göra detta. Vi utvärderar löpande vilka möjligheter som finns till att förbättra servicen på alla våra anläggningar.

Lagstiftningen har ju varit känd i flera år, varför är inte kommunen bättre förberedd och insamlingen bättre utbyggd?

Inom EU bereds sedan ett tag tillbaka ett lagförslag om producentansvar för textil. Om lagstiftningen träder i kraft kan det tänkas att textilproducenterna blir ålagda att etablera ett insamlingssystem inom EU. Därför har kommunen inte bedömt det försvarbart att investera större pengar i ett eget insamlingssystem, eller att ingå långa avtal med insamlingsaktörer. I vår marknadsbevakning ser vi även att de som hanterar den textil som inte kan gå till återbruk har svårt att hitta aktörer som vill ta emot materialet för återvinning. De insamlingsaktörer vi samarbetar med har en styrka tack var sina upparbetade kontaktnät utomlands där marknaden för återbrukade kläder kan se annorlunda ut än i Sverige. Kläder som är osäljbara i Sverige kan alltså ha en god efterfrågan på andra marknader.

Går inte insamlad textil bara till förbränning?

Historiskt har en mycket liten andel av de insamlade textilierna gått till förbränning. Med den ökade utsorteringen av textilier som följde den nya lagstiftningen, ser det däremot väldigt annorlunda ut. Vår bild av nuläget är att textilier av återbrukskvalitet fortsatt går till återbruk i en mycket hög omfattning. Gällande trasig, sliten och fläckad textil går däremot merparten just nu till förbränning för att generera exempelvis fjärrvärme och el.

Hur täcks de kostnader som uppkommer för kommunen kopplat till textilinsamlingen?

Av intäkterna i avfallstaxekollektivet, det vill säga av de avgifter som boende och verksamheter i Värmdö kommun betalar för sin avfallshanteringen. Som alltid behöver därför nytta vägas mot kostnad när det fattas beslut kring avfallshanteringen.