Skräpfakta

Här kan du lära dig mer om skärp i våra sjöar och hav.

Marin nedskräpning är ett globalt problem och forskare tror att det finns mer än 75 - 199 miljoner ton plast i våra hav och varje år tillkommer 5 - 13 miljoner ton plast.
På grund av havsströmmar ackumuleras plast och annat skräp speciellt vid fem platser i världshaven, som ofta kallas ”skräp-öar”. Den största ligger i Stilla Havet och kallas The Great Pacific Garbage Patch.
79 procent av skräpet på Nordens stränder består av plast.
309 ton skräp har fiskats upp av föreningen Rena Mälaren sedan dess start 2018.

Varje år hamnar mängder av skräp i den svenska naturen. Skräpet blir kvar i hundratals år och skadar skog, mark och alla djur som lever där.

Några uppskattningar av nedbrytningstid för vanliga föremål som har hamnat i vattnet:

Konsekvenser av skräp i haven:

Djur tar miste på plast för mat – Plastskräp är extra problematiska för sjöfåglar och vattenlevande djur, eftersom de kan tro att plasten är mat. När deras magar fylls av plast i stället för riktig mat kan de svälta ihjäl.
Djur trasslar in sig i förlorade fiskeredskap - Förlorade fiskeredskap kan fortsätta fånga fisk i onödan under lång tid och fåglar och andra marina djur kan även trassla in sig i redskapen och kvävas eller svälta ihjäl.
Plast blir till mikroplaster - Plastskräp som slängs i natur eller hav bryts inte ner inom en överskådlig tid. Istället sönderdelas det till mindre och mindre bitar och blir till så kallad mikroplast (vanligtvis mindre än 5 mm). Djur som får i sig mikroplast kan få sämre födointag och fortplantning.
Kemikalier läcker ut från plasten - när plast i havet bryts ner till mindre bitar frigörs kemikalier i vattnet. Vilka kemikalier som frigörs och i vilka mängder beror på typen av plast och på hur söndervittrad den är.