Skötsel och kontroll av avloppsanläggning

Alla avloppslösningar kräver skötsel och underhåll för att fungera under hela
sin livslängd. Behovet av skötsel och underhåll beror på anläggningens typ och storlek.

Det är du som fastighetsägare som är ansvarig för att din avloppsanläggning fungerar som den ska. För att försäkra sig om att anläggningen har bästa möjliga reningseffekt och möjliggöra en så lång livslängd som möjligt är det viktigt att med jämna mellanrum kontrollera anläggningen för att undvika eventuella problem. Vi rekommenderar att du kontrollerar din avloppsan-läggning åtminstone en gång varje kvartal.

Sluten tank för WC

En sluten tank ska vara hel och ha ett låsbart lock för att förhindra olyckor.

Nivålarm bör alltid finnas i ett slutet system för att varna innan tanken blivit full.

Behöver du tömma din tank ofta kan det finnas risk för att den är otät och att markvatten
läcker in i anläggningen. Behöver du sällan tömma din tank kan det vara tvärtom, att tanken
inte är tät och avloppsvattnet läcker ut från tanken. I sådana fall är det lämpligt att genomföra en täthetsprovning av tanken.

Markbaserad anläggning (infiltration eller markbädd)

En markbaserad anläggning består generellt sett av en slamavskiljare och en efterföljande rening, en infiltration eller markbädd – med eller utan kompaktmoduler. Om anläggningen
har fler än en spridarledning så behöver det finnas en fördelningsbrunn efter slamavskiljaren för att sprida avloppsvattnet jämt över bädden.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är:

Slamavskiljningen fungerar som avsett. Intakt T-rör finns. Synliga partiklar går inte
vidare från slamavskiljaren.
Vattennivån i slamavskiljaren är normal, det vill säga nivån ligger vid underkant på utloppsröret.
Fördelningen mellan spridningsledningarna är jämn.
Om anläggningen har ett utlopp - är vattnet vid utsläppspunkten klart och utan tydlig avloppslukt?
Slamtömning sker enligt de intervall som kommunen har angett i avfallsföreskrifterna.

Slamavskiljare

En av de viktigaste åtgärderna för att anläggningen ska ha en god funktion är att tömma slamavskiljaren.

Anläggning för bad-, disk- och tvättvatten: ska tömmas minst en gång vartannat år
Anläggning för WC och bad-, disk- och tvättvatten: ska tömmas minst en gång varje år

Tömning ska ske av kommunens upphandlade entreprenör för slamtömning. Om du
tömmer din anläggning för sällan finns det risk för att slammet förs vidare till den efter-
följande reningen vilket i sin tur kan innebära ett behov av extra underhåll. Det kan också påverka anläggningens funktion och livslängd.

Återfyll efter slamtömning

Kom ihåg att återfylla slamavskiljaren med vatten efter tömning. Du kan antingen åter-
fylla din slamavskiljare genom att du använder vatten för t.ex. disk och tvätt, fyller med
uppsamlat regnvatten eller genom att beställa tjänsten via servicecenter i samband med slamtömning. Om slamavskiljaren inte återfylls finns det risk att slam tar sig förbi t-röret
och vidare ut i infiltrations- eller markbädden.

Vattennivå

Vattennivån i slamavskiljaren ska ligga vid underkanten på utloppsröret. Om vattennivån
är lägre finns det troligtvis en läcka i brunnen som måste tätas. Om vattnet ligger ovan utloppsröret har sannolikt bädden börjat sätta igen.

Flytslam

Flytslam ska enbart finnas i slamavskiljarens första kammare, slam i sista kammaren är
ett tecken på överbelastning eller att slamavskiljaren töms för sällan.

I eventuell väntan på slamtömning bör flytslammet föras över till den första kammaren.
Uppstår flytslam i flera kammare regelbundet måste slamtömning ske oftare eller volymen
på slamavskiljaren utökas.

Fördelningsbrunn

Om anläggningen har fler än en spridarledning så behöver det finnas en fördelningsbrunn
efter slamavskiljaren för att sprida avloppsvattnet jämt över bädden. Lika mycket vatten ska fördelas till alla spridarledningar och de behöver därför vara i samma nivå. Om så inte är fallet behöver fördelningen justeras. En överbelastning av en del av anläggningen ger ett sämre reningsresultat och förkortar anläggningens livslängd.

Vattnet i fördelningsbrunnen ska i regel vara klart. Om det har bildats påväxt i fördelnings-brunnen ska påväxten tas bort. Sjok som lossnar kan annars föras in i spridarledningen
och sätta igen hålen i spridarledningarna och påverka reningen i den efterföljande bädden. Påväxt kan exempelvis tas bort genom att beställa slamtömning av fördelningsbrunnen
eller genom att ta bort påväxten manuellt och sedan spola rent brunnen. Kontrollera gärna fördelningsbrunnen efter en tid för att se att problemet inte återkommer, i sådant fall kan
det vara lämpligt att se över slamavskiljaren.

Vattennivån i fördelningsbrunnen bör ligga i höjd med underkant på utloppsrören.
Om vattennivån ligger över utloppsrören kan det innebära att den efterföljande
bädden är igensatt.

Infiltration eller markbädd

I slutet av varje spridarledning ska det finnas ett luftningsrör. Luftningsrören har två viktiga funktioner. Dels förser de bädden med syre, dels kan du som fastighetsägare med hjälp av
rören kontrollera anläggningens funktion. För ner en mätsticka i luftningsröret och kontrollera om det finns vatten eller slam i spridarledningen.

Om det finns vatten kan det bero på:

Högt grundvattenstånd efter ihållande regn eller kraftig snösmältning. Mät igen
när grundvattnet sjunkit. Eventuellt kan dränering bli nödvändig.
En större vattenbelastning än vad anläggningen är dimensionerad för. Kontrollera vattenförbrukningen och jämför med hur mycket vatten anläggningen är byggd för
att ta emot. Minska vattenförbrukningen eller utvidga anläggningen (kräver tillstånd).
Det kan också bero på inläckage. Jämför vattentillflöde under torrväder respektive efter
en regnvädersperiod.
En större föroreningsbelastning än vad anläggningen är dimensionerad för
(infiltrationsytan kan bli så tät att vattnet inte släpps igenom). Vid belastning av
tillfällig karaktär försök låta anläggningen vila ett par månader. Vid permanent
belastning utvidga anläggningen.
Igensatta hål i spridarledningen. En vanlig orsak till igensättning är att slam eller
fett har tagit sig förbi slamavskiljaren. En möjlig åtgärd kan vara att backspola spridarledningarna via luftningsrören.

Om det finns slam i luftningsrören beror det på att slam har tagit sig vidare från slamav-
skiljare och fördelningsbrunn ut i spridarledningarna. Anläggningen kan då behöva back-
spolas. Kontrollera även slamavskiljaren och fördelningsbrunnens skötsel och funktion
enligt ovan.

I markbäddar finns en uppsamlingsledning som samlar upp det renade vattnet i markbädden och leder det via ett utlopp till en singelbädd eller motsvarande. Det utgående vattnet från markbädden bör vara klart, ofärgat och luktfritt. Om det inte är det är det ett tecken på att anläggningen inte fungerar som den ska.

Gråvattenfilter för bad-, disk- och tvättvatten

Det finns många olika fabrikat och modeller på gråvattenfilter och kraven på skötsel och underhåll varierar mellan dem. I underhållsinstruktionerna för din anläggning ska det fram-
gå hur just ditt gråvattenfilter ska skötas, och vilken tillsyn som kan vara aktuell för dig.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är:

Anläggningens olika delar genom att öppna upp lock och kontrollera utbytes-
eller slitagedelar
Om anläggning med filtermaterial - behöver det bytas ut eller tvättas?
Om anläggning med filterskivor - behöver slam tas bort?
Är vattnet vid utsläppspunkten klart och utan tydlig avloppslukt?

Minireningsverk och reningsanläggningar

Reningsverk är en tekniskt avancerad anläggning som bygger på en känslig teknik med
flera moment i behandlingen. Pumpar, kompressorer, ventiler med mera kräver el, fällningskemikalier måste fyllas på och en hel del tillsyn behövs. Även prefabricerade (förtillverkade) reningsanläggningar kan vara mer eller mindre tekniskt avancerade.

Minireningsverk för WC- och BDT- avlopp kräver en kontinuerlig service och skötsel för
att fungera tillfredsställande. Du behöver teckna ett serviceavtal med en sakkunnig person
som genomför regelbunden kontroll och service av anläggningen. Du som fastighetsägare
är dock fortfarande ytterst ansvarig för att din anläggning fungerar som den ska, och du behöver själv regelbundet kontrollera din anläggning.

Journal ska upprättas och hållas aktuell av fastighetsägaren. Kemikaliepåfyllning, prov-
tagning, service, driftsproblem, ingrepp, materialbyte eller andra åtgärder som har
betydelse för anläggningens funktion ska noteras.

Hur just ditt reningsverk eller reningsanläggning ska underhållas varierar med vilket fabrikat
och modell på anläggning som du har. I underhållsinstruktionerna för din anläggning ska det framgå vilken tillsyn som kan vara aktuell för dig.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är:

Lampa lyser vid korrekt drift.
Fällningskemikalier finns tillgängligt och förbrukningen verkar rimlig.
Är vattnet vid utsläppspunkten klart och utan tydlig avloppslukt?
Färgen på slammet i processtanken är normal utifrån leverantörens beskrivning.
Slamtömning sker enligt de intervall som kommunen har angett i avfallsföreskrifterna.
Anläggning för bad-, disk- och tvättvatten: ska tömmas minst en gång vartannat år.
Anläggning för WC och bad-, disk- och tvättvatten: ska tömmas minst en gång varje år.
Vid larm: är det ett återkommande problem? Kontakta servicetekniker.

Exempel på vad som bör ingå i en fackmannamässig service är:

Den funktionskontroll som ska göras vid service enligt tillståndet.
Bedömning av om avloppsanläggningen uppfyller funktionskraven i tillståndet.
Identifiering av eventuella problem med anläggningen.
Påfyllning och justering av dosering av fällningskemikalie.
Kontroll av larmfunktion.
Rengöring av UV-lampor om sådana finns.
Undersökning och eventuellt utbyte av slitagedelar.
Att avloppsägaren meddelas om anläggningen används på ett sätt som stör
dess funktion.

Kompletterande fosforrening

Kemisk fällning är en metod för att rena fosfor som ofta används i både minireningsverk, infiltrationer och markbäddar. Fällningskemikalien doseras i ledningssystemet före eller
i samband med slamavskiljning. Kemikalierna reagerar med fosfor och bildar ett fosfor-
rikt slam. Det kemfällda slammet samlas upp i slamavskiljaren.

Styrenhet och dosringsutrustning för kemikalierna behöver underhållas av leverantör
eller fastighetsägare. Kemikaliebehållaren ska bytas vid behov, upp till några gånger per
år, vilket görs av fastighetsägaren. Då fällningen gör att mängden slam ökar kan slamtöm-
ning behöva ske oftare, beroende på storleken på slamavskiljare och belastning.

Ett annat kompletterande reningssteg för fosfor är fosforfilter med fosforbindande material. Filtret kan placeras efter en tät markbädd eller ett minireningsverk. Det fosforbindande materialet måste bytas ut vid behov, tidsintervallet för byte varierar mellan olika fabrikat
och storlek på fosforfiltret. Filtrets funktion kontrolleras genom provtagning av pH på utgående vatten. När pH- värdet är lägre än 9 är det dags att byta filtret. Filtermaterialet räknas som hushållsavfall och ska därför tas omhand av kommunen.

Provtagning

Vissa typer av avloppsanläggningar är möjliga att provta för att kontrollera att avlopps-
vattnet är tillräckligt rent. I ditt avloppstillstånd står det om regelbunden provtagning
ska ske, vilka prover du ska ta och hur ofta.

Krav på provtagning finns vanligen för anläggningar i form av reningsverk eller markbäddar
med WC anslutet. Generellt sett kontrolleras reningsverkets eller markbäddens funktion
genom provtagning av utgående vatten från anläggningen minst en gång per år. Det är du
själv, eller i vissa fall serviceteknikern, som genomför själva provtagningen.

Generellt är det prover enligt nedan som gäller, men du bör alltid se vad det står i ditt
tillstånd för att se vad som gäller för just din anläggning.

Proverna ska analyseras av ett ackrediterat laboratorium med avseende på:

BOD7 - mätning av syreförbrukande ämnen i vattnet
tot-P - mätning av den totala mängden fosfor i vattnet
tot-N - mätning av den totala mängden kväve i vattnet

Vill du veta mer?

Du är alltid välkommen att kontakta bygg- och miljöavdelningen.

E-post: varmdo.kommun@varmdo.se