Gödsel

Gödsel från lantbruk och andra verksamheter som håller djur behöver hanteras på ett sätt som tillvaratar näringen och samtidigt minimerar negativ miljöpåverkan. Lagring av gödsel behöver därför göras på ett sätt som förhindrar avrinning till omgivningen. Under vissa perioder får du sprida gödsel på åkrar, under andra perioder måste det transporteras bort.

Gödsel ska förvaras så att avrinning eller läckage till omgivningen förhindras, till exempel på en gödselplatta, i en container, på en kärra eller liknande.

En gödselplatta ska vara tillräckligt stor för att rymma den mängd gödsel som produceras under 6-10 månader. Om du lagrar gödsel i en container ska denna vara tät, och tömmas när den blir full.

Du ansvarar för att gödslet hanteras på rätt sätt. Därför behöver du dokumentera hur bortforslingen går till. Dokumentationen behöver du spara i sex år.

Den som tar emot gödsel ska föra motsvarande dokumentation för det gödsel som tas emot.

Det här behöver du dokumentera vid bortforsling av gödsel:

  • Transportör och producent/mottagare av gödsel
  • Datum för bortforsling
  • Djurslag och antal djur som gödseln kommer ifrån
  • Mängd bortforslad gödsel

Under korta perioder, upp till en månad, får du tillfälligt lagra gödsel på den åkermark där den ska spridas, så kallad stuka. Lagring i stuka bör bara göras om gödslet kan staplas till minst en meters höjd. 

Ta kontakt med Bygg- och miljöavdelningen på kommunen innan du lägger upp stukan, för att få hjälp att placera stukan på ett så bra ställe som möjligt. 

För tillfällig lagring gäller också att:

  • Marken där gödslet lagras bör vara plan och inte luta mot vattendrag, brunn, eller vattenförande dike. Lagring bör inte ske inom 50 meter från vattentäkt.
  • Marken ska helst bestå av lera eller annan tät jordart
  • Lagra inte större mängder än näringsbehovet hos den gröda som odlas på åkern
  • Byt lagringsplats innan du använder samma mark för ny lagring

Om du använder halm eller papper som strö behöver du ofta kompostera gödseln innan spridning. Innan komposteringen ska gödslet lagras på gödselplatta under åtta månader.

Det är lämpligt att komposteringen görs på gödselplattan. Gödsel kan också komposteras på den mark där den senare ska spridas. Gödslet får då inte ha en högre vattenhalt än 75%.

Under perioden mars-juli får du sprida gödsel på åkermark. Gödslet bidrar då till det naturliga kretsloppet, och näringen kan tas upp av växande grödor. Om du vill sprida gödsel under andra perioder bör du kontakta kommunen innan spridning.

Mellan augusti och oktober får du bara sprida gödsel i växande grödor eller inför höstsådd. Du får inte sprida gödsel i fånggröda. Under perioden 1-31 oktober får du sprida fasta gödselslag, utom gödsel från fjäderfä, på obevuxen mark, om gödslet brukas ned i jorden inom 12 timmar.

Då får du inte sprida gödsel alls

Mellan 1 november och 28 februari får du inte sprida gödsel.

Under vissa andra omständigheter får du heller inte sprida gödsel, oavsett tid på året:

  • När marken är vattenmättad, översvämmad, snötäckt eller frusen
  • Inom 2 meter från strandkant/kant på vattendrag
  • På mark som gränsar till sjö/vattendrag och har en sluttning som är större än 10 grader

I särskilda situationer, där verksamhetsutövaren inte har kunnat förutse eller påverka omständigheter som har konsekvenser för verksamheten, kan kommunen bevilja undantag från spridningsreglerna.

Kommunen tar ut en avgift för handläggningen. På länken Taxor och avgifter kan du kan läsa mer om kommunens avgifter.

Taxor och avgifter 2024 , 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.