Webbinarier KTH

Samverkan mellan Värmdö kommun och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)

Värmdö kommun och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har sedan 2018 tecknat en avsiktsförklaring om strategiskt partnerskap för innovation och hållbar utveckling.
Avsiktsförklaringen innebär samverkan kring utbildning, forskning, innovation och för en hållbar och jämställd samhällsutveckling till båda parters långsiktiga gagn. Samarbetet innehåller även kunskapsutbyte mellan KTH och Värmdö och har genererat flera ansökningar för forsknings- och utvecklingsprojekt.

Dricksvattenförsörjning i bristområden

Dricksvattenförsörjning i bristområden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bo Olofsson, professor vid avdelningen för Vatten och miljöteknik, KTH
Malin Welander
, enhetschef för avlopp och enskilt vatten, Värmdö kommun

Onsdag 8 september kl. 12–12:50

Vatten är vårt viktigaste livsmedel, vi klarar bara några dagar utan vatten och vattnets innehåll påverkar hur vi mår. Värmdö är en säsongsbetonad kommun vilket innebär en utmaning under sommarhalvåret när vi har ett ökat tryck på vattentillgångarna samtidigt som grundvattenbildningen är som lägst.

I Värmdö kommun är det många som får sitt vatten ur egen eller gemensam brunn och är beroende av dricksvatten av god kvalitet och kvantitet, samtidigt finns idag ett allt större tryck på ökat boende i Värmdö och andra kustkommuner med begränsade grundvattentillgångar.

Att beräkna mängden grundvatten som finns tillgängligt nu och vid ett ändrat klimat är komplicerat och det finns en stor mängd osäkerheter. Ännu svårare är det att beräkna och bedöma grundvattnets kvalitet.

Värmdö kommun har låtit göra översiktliga balansberäkningar över grundvattensituationen över hela kommunen samt i ett antal mer detaljerade områden. Hur ska dessa tolkas och kan de bidra till en hållbar vattenförsörjning?

Beräkningar gällande grundvattnets kvantitet och kvalitet har betydelse i såväl den kommunala planeringen, utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt möjligheten att bebygga enskilda fastigheter.

Vid bebyggelse av en fastighet behöver det bland annat vara möjligt att lösa vattenförsörjning utan extraordinära åtgärder. Om grundvattentillgången är begränsad, finns det då andra möjligheter att tillgodose bebyggelsen med vatten? Kan metoder hämtade från andra torrare delar av världen vara aktuella här?

Seminariet ger en nulägesbeskrivning om vad vi vet idag utifrån forskningen med tonvikt på förhållandena i Värmdö kommun.

Skärgården – ett uppdiktat, uppskattat och uppskuret landskap

Föredraget "Skärgården-.."på YouTube Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Christian Pleijel, projektledare Pelago
David Nilsson,
docent och föreståndare för KTH Vattencentrum

Onsdagen den 15 september kl. 12–12.50

Värmdö är en skärgård, unik i världen. Med våra 11.000 öar är vi Sveriges ö-rikaste kommun. Sverige har massor av öar, faktiskt flest i världen: 221.800 st. Vi slår Finland (188.000), Norge (55.000) och Kanada (52.455) och Grekland (ynka 6.000).

Det är förstås viktigt att vi i Värmdö kommun förstår oss på skärgård och öar. Hur ska man beskriva dem så att man får med det som är viktigt och annorlunda?

Jag, som är geograf och sysslar med landskap, brukar skära upp öar i tre horisontella skivor: naturlandskapet, det sociala landskapet och tekniklandskapet:

Naturlandskapet är ön utan människor: en klump i havet, gjord av granit eller sand. Stor eller liten, hög eller låg.

  • Hur mycket regnar det, hur mycket grund- vatten finns i ön?
  • Vad finns här för växtlighet och djur?
  • Hur mår havet runtomkring?
  • Finns det abborre och flundra?

Det sociala landskapet skapas när människan flyttar in, odlar jorden, fiskar i havet, sjunger och målar och gör barn, bygger hus och skolor. Det sociala ö-landskapet är konstigt ty det är en gles glesbygd om vintern men en tät glesbygd om sommaren. På en ö med 50 bofasta finns det typiskt 500 sommarboende.

Det tekniska landskapet omfattar det som människan bygger för att ordna det för sig, tillgodose sina behov. Hit hör sådant som vägar, hamnar och fartyg, remmare och prickar, fossila och förnybara energikällor, telefonlinjer, fiberkablar, täkter, pumpar, ledningar, brunnar, reningsverk och dass.

Jag ser på ön som vore den en hamburgare: i botten ligger brödskivan naturlandskapet, i mitten är människan av kött och blod, uppepå ligger brödskivan med alla de tekniska systemen.

Eftersom jag företräder kommunen inser jag att hamburgaren också har en dressing: det administrativa, juridiska och finansiella klet som håller samman oss människor och våra samhällen.

I vår skärgård finns 63 sådana hamburgare: helårsbebodda öar med nästan tusen fast boende, många tusen fastighetsägare och hundratusen besökare.

Sjömat – Havet är nyckeln till en hållbar framtid

Fredrik Gröndahl

Onsdagen den 22 september kl. 12–12.50

Vad är sjömat? Kan fiske och vattenbruk bli hållbart? Av de 240 000 ton fisk som fiskas upp i Sverige årligen går endast 40 procent till matkonsumtion. Samtidigt importerar Sverige tre fjärdedelar av den mat från sjö och hav som vi äter.

Forskningscentret Blå mat – centrum för framtidens sjömat har som mål och syfte att utforska nya tekniker och arter för att utvidga svenskt vattenbruk. Nya cirkulära och hållbara livsmedelsproduktionssystem och produkter med sjömat ska utvecklas.

Satsningen handlar om två saker. Den mat som kommer från fiskenäringen behöver utnyttjas mer effektivt. Cirka 240 000 ton fisk tas upp av fiskare i Sverige varje år. Men endast omkring 40 procent går till matkonsumtion. Det också finns en del underutnyttjade arter, som braxen och andra fiskar, som vi inte använder och inte äter – men som går alldeles utmärkt att äta. Den andra delen i satsningen handlar om att odla sjömat som alger, musslor och skapa en mer hållbar fiskodling.

Satsningen handlar också om att Sverige ska bli mer självförsörjande när det gäller mat från sjö och hav – och därmed mindre sårbara. Blå mat görs i samverkan inom den marina sektorn i Sverige och visar på hur en hel bransch som länge varit lite i skymundan i livsmedelssverige nu mobiliserar.

Läs mer:

Blå mat – Centrum för framtidens sjömat (bluefood.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.