Frågor och svar - Östra Mörtnäs, etapp 2

Fråga 1. Det finns idag en sk. "cykelgrop" intill Skärgårdsvägen som har blivit en härlig samlingsplats för barn och ungdomar i området. Hur ser planerna ut för den platsen? Kommer cykelgropen att få vara kvar?

Svar: Detaljplanen föreslår att det området planläggs som naturmark, vilket innebär att inga förändringar är planerade. Vägen intill, som går upp till Isälvsvägen, är bara tillfällig medan det byggs där uppe och kommer att tas bort. Den ersätts med en gångväg, men i övrigt ska det vara naturmark.

En viss osäkerhet kring påverkan på ”cykelgropen” finns dock i förhållande till Trafikverkets projekt och den nya anslutningsvägen till Mörtnäs som planeras söder om gropen. Det är möjligt att anläggningsarbetena kommer att påverka någon del av cykelgropen, i form av arbetsområde eller vägslänter. Men kommunens bedömning är att området även fortsättningsvis kommer att kunna användas som ”cykelgrop”.

Fråga 2. Kommer det öppna några caféer eller restauranger?

Svar: Nej, det ingår inga nya områden för sådana verksamheter i detaljplanen. Men den befintliga byggnaden vid stranden, det gamla värdshuset, kommer att vara kvar.

Fråga 3. Hur tänker ni inom kommunen med vattenförsörjning när det nu byggs ett större bostadsområde? Detta med bakgrunden av att det nu och de senaste somrarna rått vattenbrist på Värmdö. Kommer vattnet att räcka till?

Svar: När kommunen bygger ut VA så byggs det för en normalförbrukning för hushåll. Vattenbristen beror inte på att Kommunen inte har tillräckligt med vatten i ledningsnäten, utan på att vattnet brukas för andra ändamål, exempelvis bevattning. Både Värmdö och Stockholmsregionen märker av en ökad vattenförbrukning under sommarperioden. Vattenförbrukningen på Värmdö ökar med 40 % och i Stockholmsregionen med 20 %. Orsakerna är i första hand påfyllnad av pooler och bevattning av gräsmattor eller dylikt. Det är inte för hushållsändamål. Därför ser kommunen inga problem. Används vattnet på rätt sätt så kommer det att räcka till.

Fråga 4. Samrådet om etapp 2 Östra Mörtnäs är lagt till 2–30 juni. Det annonserades med mycket kort varsel. Det verkar som om folk i största allmänhet inte ens lagt märke till att det pågår ett samråd just nu. Det är ju mitt i midsommarveckan och de flesta värmdöbor är förstås inriktade på planering inför midsommar och dessutom är det ju Corona-tider. Tyvärr går ni då miste om goda synpunkter på det här projektet. Samrådet borde ha legat efter semestertiden. Finns det någon särskild anledning till den stora brådskan just nu?

Svar: Beslut om samråd fattades av kommunstyrelsens planutskott 2020-05-26. Ambitionen är alltid att ha samråd så nära ett beslut som möjligt och det bedömdes vara möjligt att hålla samråd innan semestrarna börjar. Kungörelse publicerades i DN och NVP 2020-06-02, vilket är brukligt. Det är fortfarande tidigt i planprocessen, så det kommer att finnas god tid att ta till sig planförslaget framöver och lämna synpunkter igen i granskningsskedet.

Fråga 5. Planeras någon lekplats i området?

Svar: Det planeras ingen allmän lekplats inom detaljplanen för etapp 2, däremot kommer de olika bostadsprojekten att rymma vistelseytor för barn i sina utemiljöer för de boende (på kvartersmark).

Men etapp 1 innehåller en lekplats uppe vid Mormors ängar, som är kommunal. Den lekplatsen är färdigställd och används.

Fråga 6. I den information som vi boende på Sandtäktsvägen har fått om etapp 2, har det hela tiden talats om att det inte kan bli någon byggnation förrän planerna för väg 222 är klara från Trafikverket. När man tittar på Trafikverkets hemsida om projektet har det ännu inte alls kommit så långt som man trott. Är det då så att Etapp 2 kommer att påbörjas utan att man vet hur det blir med vägen, parkeringsplatser, tillfarter etc?

Nu har det dessutom tillkommit försöksverksamhet med pendelbåtar som ju ska lägga till i Mörtnäsviken nedanför de befintliga husen. Planeras alltså etapp 2 utan att man vet hur väg 222 ska utformas?

Svar: Arbetet med detaljplanen planeras parallellt med Trafikverkets projekt. Det finns flera delar i detaljplanen som är beroende av vägplanen, därför kommer den inte kunna antas innan Trafikverket landat i sina lösningar.

Fråga 7. Det finns värmdöbor som upplever problem med bilköer. Kommer problemen med köbildning på Grisslingerakan att bli lösta av Trafikverkets ombyggnad?

Svar: För att säkra en acceptabel framkomlighet på sträckan Mölnvik-Ålstäket har ett antal olika utformningsalternativ simulerats av Trafikverket. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den utformning som föreslagits i Planbeskrivningen klarar av att hantera den förväntade trafiken för år 2040. Viktigt att påpeka att projektet med Grisslingerakan enskilt inte kommer kunna lösa alla trafikproblem utan ska ses som en viktig länk bland de projekt regionalt som jobbar mot förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet, exempelvis åtgärdsvalsstudie för väg 274 och 222, Skurubron, mötesplats Nacka.

Fråga 8. De kollektiva färdsätten upplevs som fulla av passagerare och frågeställaren upplever även att bussarna fastnar i trafiken, kommer turtäthet påverkas av att fler bostäder byggs?

Svar: I översiktsplanen för Värmdö kommun är en utveckling och främjande av kollektivt resande en av de prioriterade frågorna som vi ska jobba mot. Vad gäller utveckling av kollektivtrafiken i Värmdö kommun så är det en samordningsfråga mellan kommunen, Trafikverket och SL, där vi på kommunen i alla projekt och planer bevakar att god tillgänglighet och framkomlighet för kollektivtrafik ska säkras enligt SL:s riktlinjer.

Turtäthet hänger ofta ihop med efterfrågan på kollektivtrafik, alltså hur många som är påstigande vid en given hållplats och är något som SL ansvarar för. Men genom att, som i det här fallet, förtäta i kollektivtrafiknära lägen möjliggörs det för att fler ska kunna välja kollektivtrafik, både bussar och som det nu planeras för med start 2022 båtpendling i Ålstäket.

Fråga 9. Vi har en lägenhet på Sandtäktsvägen. Vi visste redan 2016 att det skulle komma en etapp 2 med flera hus. Vi presenterades också då bilder på hur utformningen skulle bli för etapp 2. De hus som fanns på bilderna om nästa etapp är lägre än de hus som nu presenteras i samrådet. Vi förde en diskussion med Skanska om husens höjd eftersom det var viktigt för oss att kunna se över till Grisslingefjärden. Hur kommer det sig att husen nu är mycket högre än det förslag vi fick se 2016? Hushöjden och utsikten var ett viktigt argument för oss vid köpet.

Svar: Kan inte svara för vad Skanska kommunicerat tidigare, men det förslag som nu presenteras är i omfattning ganska likt det som Skanska angav när de initierade planarbetet. Fram till att detaljplanen har fått laga kraft går det inte att med säkerhet säga hur höga husen kommer att bli. Kommunen kommer att ha en fortsatt dialog med byggherrarna kring utformning av och höjder på byggnaderna. Har man synpunkter på utformningen så rekommenderas det att ni lämnar ett skriftligt yttrande.

Fråga 10. Mörtnäs 1:226 blir ju väldigt hårt exploaterad med 14 hus. Det innebär om man antar två barn per familj att 60 personer och 15 bilar ska in på denna relativt lilla tomt. Varför anser kommunen att en så tät bebyggelse är önskvärd där? Förra gången det var uppe att bygga på tomten för ca 20 år sedan, ansågs 3–4 hus vara lämpligt. När ändrade kommunen ståndpunkt?

Svar: Fastighetsägaren kontaktade kommunen 2016 med ett förslag om en tätare grupphusbebyggelse och det är det vi prövar i detta planarbete. Förslaget är tätare än stora delar av bebyggelsen i Mörtnäsområdet, men går i linje med till exempel det nya småhusområdet längs Isälvsvägen i etapp 1. Denna fastighet har även ett väldigt bra läge i förhållande till kollektivtrafik och vi ser även att detta förslag blir en bra övergång mellan flerbostadshusen på Mörtnäs 1:587 och villorna runt omkring.

Området kring Grisslinge är utpekat som ett primärt bebyggelseläge på grund av sitt goda kollektivtrafikläge med bättre kommunikationer än i Gustavsberg. Det är lämpligt att styra bebyggelseutvecklingen till kollektivtrafiknära områden. En tätare bebyggelsestruktur lämpar sig bäst där vi har som bäst förutsättningar vad gäller turtäthet och annan infrastruktur.

Fråga 11. Ni beskriver att det gröna svaga sambandet i området måste bevaras och stärkas, så varför förverka existerande grön mark och skog (Mörtnäs 1:226) för bebyggelse? Och därmed försvaga.

Svar: I planarbetet arbetas det med många olika åtgärder vad gäller grönstrukturen. Dels med planbestämmelser på flera ställen som ska skydda den befintliga grönstrukturen, bland annat trädfällningsförbud och dels med att höja kvaliteten på den befintliga grönstrukturen där vi planlägger för markanvändningen Natur. Slutligen arbetas det med byggherrarna för att tillföra så mycket ny grönstruktur som möjligt och med växtval etc som kan stärka naturvärdena på platsen.

På fastigheten Mörtnäs 1:226 kommer det att försvinna en del befintlig grönstruktur, men hörnet i norr är tänkt att bevaras. På fastigheten Mörtnäs 1:587 kommer det däremot att tillkomma grönstruktur, eftersom den idag till största del består av hårdgjord mark.

Stadsplanering och planarbete handlar i mångt och mycket om att väga olika intressen mot varandra. Detta område är i RUFS utpekat både som grönt svagt samband och primärt bebyggelseläge.

Fråga 12. Hur blir utsikten sämre med mindre hus jämfört med 3 flerbostadshus? Ni skriver angående Mörtnäs 1:587 att: Husens placering gör att utsikten för närboende norr om fastigheten påverkas så lite som möjligt. Och att: Alternativet att bebygga fastigheten med mer småskaliga stadsradhus eller småskaliga flerbostadshus har valts bort då det skulle ianspråkta en större andel av fastighetens yta och blockera utsikten på ett mer betydande sätt.

Svar: Planläggning är alltid en avvägning mellan väldigt många aspekter. Att begränsa byggnadernas ”fotavtryck” på marken och andelen hårdgjord mark är viktigt bland annat för att kunna ta hand om dagvatten och för att skapa kvalitativa utemiljöer för de boende. Genom att låta bebyggelsen på Mörtnäs 1:587 ta formen av två parallella huskroppar skapas ett släpp mellan husen som ger bättre utsiktsmöjligheter norrifrån eftersom de är placerade i nordsydlig riktning, än om större del av fastigheten skulle bebyggas.

Fråga 13. Ni skriver att det är en parkering till en handelsplats (Mörtnäs 1:226)? Där finns ingen handel, det är en inofficiell infartsparkering, som tappar ca 20 platser. Var ska de dyka upp?

Svar: Parkeringen på Mörtnäs 1:226 är inte en infartsparkering idag, utan den privata fastighetsägarens för att försörja verksamhetens behov.

Parkeringen på Mörtnäs 1:226 används inte till den icke existerande handeln utan som infartsparkering. Så i verkligheten kommer det uppkomma ett behov. Tas det in i kalkylen?

Svar: Kommunen arbetar parallellt med detaljplaneprojektet på att se över infartsparkeringsbehovet och olika lösningar för att tillfredsställa det.

Fråga 14. Fastigheten Mörtnäs 1:226 har ett servitut från Vattenfall med en nedgrävd kraftledning på norra sidan. Varför ingår inte den i planritningen?

Svar: Kommunen kan ha missat att lägga in ett så kallat u-område för denna. Men vi samråder även med Vattenfall.

Fråga 15. Bygget på bussdepån kommer vara knappt 25 m från väg 222. Länsstyrelsen rekommenderar 30 m. Varför denna kompromiss?

Svar: Det finns många olika sätt att hantera risker från transporter med farligt gods, avstånd är en. Riskutredning har tagits fram för Mörtnäs 1:587 (bussdepån) och Mörtnäs 1:12 (Skanska).

Fråga 16. Varför planeras det inte in ljudbarriärer längs med bussdepån? Finns det inte en risk att det kommer skapas en ljudtunnel då till ovanliggande fastigheter? Vid Mörtnäs Hagar så har det byggts bullerskärm.

Svar: Det finns en bullerutredning som undersöker vilka åtgärder som krävs för att nå bullernivåerna/riktvärdena. Den har inte visat på några förstärkningseffekter som påverkar befintlig bebyggelse.

Fråga 17. Höjderna på villorna vid Västerviksvägen får en maxhöjd på 4,5 m, de nedanför (på Mörtnäs 1:226) på 6 m. I resten av Mörtnäs så tillåts tvåvåningshus, varför begränsa detta för dessa villaägare?

Svar: Planbestämmelserna för de befintliga villatomterna har satts utifrån befintliga förhållanden. Men har man synpunkter på det så ska man så klart lämna in ett yttrande om det.

Vilka befintliga förhållanden är det?

Svar: Med befintliga förhållanden menar Kommunen de hus som finns idag.

Fråga 18. Görs utbyggnader i VA-nätet parallellt? Eller hur undvika ökad belastning på nätet och förebygga bräddning?

Svar: Pumpstationen i Ålstäket och ledningarna både till och från pumpstation är byggda för att klara ytterligare anslutning från framtida utbyggnadsområden i Värmdö, inklusive östra Mörtnäs.

Fråga 19. Hur många av de planerade bostäderna blir hyresrätter?

Svar: Detta projekt innehåller inga hyresrätter. Det går inte att styra bostadsformen i detaljplan. Planering av hyresrätter kan ske med intresse från byggherren eller markanvisning när kommunen äger marken från början.

I Värmdö kommun planeras det för hyresrätter för flera olika områden. Detaljplanen för Porslinskvarteren fick laga kraft 2013 och stora delar av området är redan utbyggt och när hela området är klart kommer det innebära cirka 1900 nya bostäder varav 420 är hyresrätter. Det kan även bli aktuellt med hyresrätter i Gustavsbergs centrum och Vattentornsberget. Detaljplanearbetet för Gustavsbergs centrum har startat medan detaljplanen för Vattentornsberget inte har påbörjats.

I Munkmora, Lugnet, Västra Charlottendal och Brunn centrum har Värmdö Bostäder flera pågående projekt i syfte att skapa hyresrätter. Detaljplanerna i Munkmora och Brunn har fått laga kraft medan detaljplanen i Västra Charlottendal har varit ute på granskning och detaljplanen i Lugnet har varit ute på samråd. Det kan även bli aktuellt med nya hyresrätter i Hemmesta centrum. Detaljplanen har varit ute på samråd.

Fråga 20. Varför bygga för fler bostäder innan andra problem (som trafik, VA, skola/förskola) är lösta? Kort och gott varför bygger kommunen inte ut samhällsservicen innan fler bostäder byggs?

Svar: Översiktsplanen är utgångspunkten för planeringen på Värmdö och anger inriktningen för vart och vad som ska planeras. Behovet av samhällsservice och planeringen för den utgår från kommunens befolkningsprognos och ambitionen är alltid att planera och bygga ny bebyggelse och infrastruktur parallellt ny samhällsservice.

Fråga 21. Varför planlägger man det som redan är byggt?

Svar: I delar av planområdet saknas det detaljplan idag eller så finns det en väldigt gammal plan som inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Därför kan det vara bra att ta fram en ny detaljplan och inkludera även områden där det inte planeras några förändringar. Det är helt enkelt för att tydliggöra vad som gäller för de fastigheterna och kan vara ett stöd vid bygglov om man till exempel vill bygga om eller till.

Fråga 22. Varför upphävs strandskyddet?

Svar: Strandskyddet återinträder när man gör en ny detaljplan, därför föreslås att det upphävs inom områden som redan är ianspråktagna (för bebyggelse mm) och därför saknar betydelse för strandskyddets syften som är att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv och friluftslivet längs våra stränder. Men strandskyddet kommer även att ligga kvar på andra delar av planområdet.

Fråga 23. Blir Mörtnäsvägen kommunal?

Svar: Den nya anslutningsvägen till Mörtnäs blir kommunal. Likaså föreslås Mörtnäsvägen där den ansluter till denna och hela vägen upp till Isälvsvägen att bli det.

Fråga 23. Kommer scoutstugan försvinna?

Svar: Scoutstugan ligger utanför planområdet för etapp 2 och ingår i ett kommande planarbete. Det finns inget beslut om att scoutstugan ska försvinna, men alla frågor om användningen av marken i det som initialt var det sydöstra hörnet på etapp 2-planen kommer att behandlas i nästa planarbete när det drar igång. I nuläget är bedömningen att Trafikverkets projekt inte äventyrar scoutstugan.