Till kommunens startsida
Gustavsbergs gymnasium
Talande webbLyssna

Denna artikel publicerades ursprungligen i Vårt värmdö nummer 2 2019

Energirådgivare

Rådgivare avslöjar energitjuvar

Familjen på Värmdö har gjort stora åtgärder för att minska energianvändningen
i sitt hus. Ändå blir elräkningen fortsatt hög. Nu tar de hjälp av
kommunens energi- och klimatrådgivare för att hitta energitjuvarna.

På uppfarten till familjen Sjöstrand/Nordstrands hus i Malma på Värmdö står två bilar på laddning vid en laddstolpe, en vanlig elbil och en laddhybrid. Bilarna är viktiga inslag i familjens nya hållbara livsstil. Målet är att även det utbyggda fritidshuset, med möjlighet till året-runt-boende, ska bli så energisnålt och klimatanpassat som möjligt. Därför har familjen investerat rejält på senare år. Det tidigare eluppvärmda fritidshuset, byggt 1996, värms numera av bergvärme och ett vattenburet system. På taket finns 29 solpaneler, vända mot olika väderstreck, som kan generera maximalt 10 000 kilowattimmar el per år. Husets väggar, vissa golv och tak har också tilläggsisolerats.

Vi har ju barn och barnbarn, så det känns rätt att bidra där vi kan, säger Madeleine Sjöstrand, som arbetar som förbundsdirektör på organisationen Storsthlm.

Trots alla åtgärder drar villan och ett intilliggande gästhus fortfarande ungefär 30 000 kilowattimmar
el per år – bara ett par tusen kilowattimmar mindre än före åtgärderna. Det är för mycket, tycker
familjen som nu tagit hjälp av en energi- och klimatrådgivare.

Ta tillvara på värmen

Under ett besök går energi- och klimatrådgivare Karin Lindström en kontrollrunda i huset. Hon tittar bland annat in i teknikrummet med värmepumpen. På displayen står att vattnet in till huset denna dag har temperaturen 45,6 °C. Vattnet som kommer tillbaka efter att ha roterat genom huset är 39,2 °C.

Det är lite för högt och ett tecken på att värmen inte tagits tillvara riktigt i byggnaden. I stället cirkulerar värmen tillbaka till värmepumpen och gör att den arbetar ineffektivt. Den hade jobbat bättre om temperaturen tillbaka varit 29,2 °C, säger hon.

Genom att känna på radiatorerna inne i ett av rummen stärks Karin Lindströms tankar om värmesystemet. Elementen är varmare i överkant än i nederkant, men temperaturskillnaden är inte speciellt stor. Det betyder att värmen inte kommer ut i rummet. En konsekvens kan bli att värmepumpens inbyggda elpatron går igång onödigt ofta.

Flera energibovar

Men värmesystemet är inte den enda misstänkta energiboven. Enligt mätaren har värmepumpen använt cirka 10 000 kilowattimmar per år sedan den installerades 2014, inklusive drift av elpatronen. Med elbilsladdning och hushållsel blir totalen då bara runt 18 000 kilowattimmar. Vart tar resterande 12 000 kilowattimmar per år vägen? Tillsammans med Anders Nordstrand går Karin Lindström igenom alla potentiella energitjuvar. I gästhuset finns bastu och badtunna som värms med varmvatten från värmepumpen via en rörledning under marken. Men bastu och badtunna är bara påslagna då och då. Alla vitvaror i huset är nya och borde inte dra så mycket energi.

Madeleine Sjöstrand har en konspirationsteori om att det skulle finnas en elläcka någonstans. Hon berättar att det finns två strömbrytare i källaren som de inte vet vad de hör till. Karin Lindström har förslag på hur familjen kan kolla det.

Om man slår av huvudbrytaren vid elcentralen ska elmätaren stanna. Det går också att slå av en säkring i taget och se vad det ger. Exempelvis stänga av värmesystemet under en timme och sedan göra detsamma med bastuhuset. Som ett sorts detektivarbete, säger hon.

Elbesparingar

Enligt en rapport från en energikonsult 2012, före åtgärderna, borde elbesparingen med hjälp av bergvärme bli minst 15 000 kilowattimmar. Då skulle huset i dag dra 15 000 kilowattimmar i stället för 30 000 kWh. Anders Nordstrand, som arbetar som VD för Sabo, berättar att han haft samtal med värmepumpsleverantören. Enligt de kontroller som gjorts hittills fungerar värmepumpen som den ska. Karin Lindström går därför vidare till nästa punkt på checklistan: ventilationen. Finns det mekanisk ventilation? I så fall kanske värmebatteriet gått i baklås, så att värmen står på i huset året runt?

Nu har det här huset självdrag, så den höga elanvändningen kan inte bero på ventilationssystemet. Dock kan det bli värmeförluster genom fönstren, som är de ursprungliga med tvåglas-rutor från 1996. Bara badrummen har fått nya treglasfönster. En termografering med värmekamera som gjordes 2012 visade inga överraskande värmeläckage. Det enda som stack ut var en genomföring
vid skorstenen.

Annat jag tänkt på är att när vi hade el-element förr och åkte härifrån drog vi ner värmen
ordentligt. Det gör vi inte numera, säger Anders Nordstrand.

Han berättar också att det står två luftavfuktare i husens källare. De har funnits där sedan 2008 och just nu är den ena avstängd. Den andra har fuktstyrning och ska bara gå igång när den behövs. Varje avfuktare har effekten 1 kW. Med en överslagsberäkning kommer Karin Lindström fram till att en avfuktare som går kontinuerligt året om drar cirka 9 000 kWh. Det kan förklara en stor del av de 12 000 kWh som är för mycket. Anders Nordstrand tycker inte att luftavfuktarna borde påverka så mycket, eftersom de fanns där redan innan åtgärderna genomfördes. En förklaring, menar Karin Lindström, kan vara att avfuktarnas styrning blivit sämre med åren och att de slog ifrån oftare tidigare. Även här kan familjen göra ett test av elåtgången genom att stänga av luftavfuktarna under en timme och se hur stor skillnad det gör på elmätaren. Att byta till kondensavfuktare kan vara en bra idé på sikt, eftersom de är mer energieffektiva.

Vi har fått flera goda råd att gå vidare med. Jag ska titta på elementens inställning, lufta och injustera och kolla värmepumpens värden igen med tillverkaren. En annan idé är att byta fönstrens innerrutor mot så kallade energiglas. Det kan sänka u-värdet från 3 till1,8, säger Anders Nordstrand.

Svårt att lagra el

Utöver jakten på energitjuvar skulle familjen Sjöstrand/Nordstrand gärna bli oberoende av elnätet, så kallat off-grid. Men då krävs någon form av lagring av elen, exempelvis i batterier.

Vi har otroligt mycket sol här på sommaren, så jag skulle gärna se att vi hittade ett rimligt sätt att lagra el. Det är bra inte minst ur säkerhetssynpunkt – för att klara alla elavbrott, säger Madeleine Sjöstrand.

I dagsläget är dock batterier inget som Karin Lindström rekommenderar. De är dyra och används
inte för att lagra el under längre tid utan bara från dag till natt. Men utvecklingen går fort framåt, bland annat för så kallad ö-drift av hus. Det handlar om system som automatiskt kopplar huset till och från elnätet vid strömavbrott. Frånkopplat kan solcellsförsedda hus med batterier då driva sig själva i cirka ett dygn.

Efter att Karin Lindström lämnat huset i Malma skriver hon och skickar över en besöksrapport. Om
något år ringer hon vanligtvis familjen och följer upp hur det gick.

Gratis och oberoende hjälp

Den som vill göra som familjen Sjöstrand/Nordstrand och få hjälp av en energi- och klimatrådgivare
kan kontakta sin kommun. Energi- och klimatrådgivningen, EKR, är gratis och öppen för alla privatpersoner, små- och medelstora företag och organisationer. Rådgivningen finns i alla kommuner
och finansieras med medel från Energimyndigheten. Till privatpersoner sker rådgivningen i första
hand per telefon, mejl eller chatt. Besök görs främst hos större energianvändare, som företag och bostadsrättsföreningar.

Det är fantastiskt att få stöd av någon som är neutral – som inte installerat vår bergvärme till exempel, säger Madeleine Sjöstrand.

 

Text: MARIE GRANMAR | Bild: EMELIE EMANUELSSON

0 kommentarer har registrerats
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar