Denna artikel publicerades ursprungligen i Vårt värmdö nummer 2 2021
– Digitaliseringen och automatiseringen inom ramen för Smartare Värmdö kommer att revolutionera hela bygglovshanteringen, spår Malin Sträng. Hon är Kart- och GIS-chef i Värmdö kommun, där GIS står för geografiska informationssystem.
Många känner till Malin för den djärva och roliga idén att fastställa digitala fastighetsgränser med hjälp av drönare. Den idén föddes ur en stark frustration: tusentals gränspunkter låg fel i de digitala kartorna i Värmdö kommun. De stämde inte överens med verkligheten, vilket många fastighetsägare själva kunnat konstatera när de sökt på Eniro eller Hitta.se.
De felaktigheterna håller nu på att rättas till med hjälp av drönare och fastighetsägare, som glatt hjälper till genom att ställa ut plattor på sina gränspunkter som sen kan fotograferas med hjälp av drönarna.
– Digitala kartor av hög kvalitet är grunden till allt. De krävs för att vi ska kunna utveckla applikationer och digitala lösningar i framtiden. Därför är det värt att satsa på,
vilket vi i Värmdö gör, säger Malin Sträng.
Visionen, den stora, är att det i framtiden ska finnas en bygglovsapp där detaljplanen och all data finns inlagd.
Den som söker bygglov kan då gå in och testa att flytta ett provhus på kartan och se var det kan placeras med hänsyn till bestämmelserna i planen: Ligger det för nära gränsen? Är det för högt? ungefär som Ikeas köksappar där man exempelvis kan se om det köksskåp man valt får plats i köket. Den bygglovsappen ligger en bit bort i tiden, men andra förändringar kan bli möjliga redan inom ett eller ett par år. Nybyggnadskartorna är ett exempel. Idag måste tjänstemännen åka ut och mäta och rita in till exempel fastighetsgränser och befintliga byggnader på en karta där fastighetsägaren sen ritar in den byggnad man söker bygglov för. Det tar tid, Värmdö är en kommun som växer så det knakar och många söker bygglov. Väntetiden på en nybyggnadskarta är därför sex till åtta veckor.
Har man digitala kartor av hög kvalitet skulle det i vissa fall kunna räcka med att fastighetsägaren intygar att detaljerna på den digitala kartan stämmer, ungefär som
när vi deklarerar, istället för att tjänstemännen åker ut och mäter.
– Det sparar mycket tid och innebär att man kan få sin karta snabbare, säger Malin
Sträng, men betonar att det än så länge bara är en idé.
Ändå tror hon att det redan inom ett par år skulle kunna bli verklighet, åtminstone i tätorterna, där det digitala underlaget i vissa fall redan idag är bra.
Detaljplanen är en annan viktig del i en bygglovsansökan. De är inte digitala idag men från och med den 1 januari 2022 måste alla nya detaljplaner vara digitala. De ska sen kunna laddas upp på lantmäteriets plattform Nationella Geodata-plattformen och
hämtas av alla i hela landet.
Värmdö kommun går ett steg längre och satsar på att även digitalisera de detaljplaner som redan finns, dessutom till hög kvalitet, vilket är en förutsättning för att kunna utveckla applikationer och digitala lösningar.
Även tolkningarna av de äldre planbestämmelserna är viktiga och många gånger svåra.
– Det måste också göras på ett standardiserat sätt för att kunna användas i framtida appar. Det är inte så lätt men Boverket har tagit fram en planbestämmelsekatalog
som vi i Värmdö nu använder oss av.
Att Värmdö kommun ligger i framkant när det gäller digitalisering beror till stor del på att Malin Sträng och hennes medarbetare brinner för detta.
Malin har blivit utsedd till Årets förnyare, fått hederspris och blivit nominerad till flera priser för drönarprojektet. Drönarprojektet har arbetats fram tillsammans med två privata företag: Aveki och LE34. Varje part har deltagit med sin tid.
– Utan denna samverkan hade vi aldrig kommit så långt som vi har gjort, säger Malin.
Även samverkan med andra kommuner är viktig, vi har så mycket att lära av varandra. Malin är också efterfrågad som föreläsare. Bara under hösten har hon hållit föredrag på Lantmäteriet och på flera olika konferenser i landet och hon sprider gärna sin käpphäst om att digitalisera till hög kvalitet och berättar om drönarprojektet.
– Nej, inte alls, men jag ser hur mycket man kan förbättra med de förutsättningar vi har idag. Värmdö har väldigt många bygglovsansökningar och apparna kan spara väldigt mycket tid.
Lika självklart som att hon som chef måste ha koll på ekonomin, lika självklart anser Malin att det är att följa upp förbättringsidéer samt att mäta resultat och leveranstider varje månad.
– Alla medarbetare spanar efter och arbetar för förbättringar. Vad kan underlätta för medborgaren?
Den nyttan måste driva utvecklingsarbetet och varje satsning lösa ett problem eller en utmaning. Att flyga drönare eller digitalisera har inget egenvärde. Malin påpekar också betydelsen av ett öppet klimat. Idéer måste få flyga fritt, och även de galna eller orealistiska våga uttalas, utan risk för att bli hånad och förlöjligad.
– Medarbetare som hittar fel och påpekar var det finns skav är viktiga i vårt
utvecklingsarbete. I upptäckten av problem ligger fröet till förbättringar, säger Malin.
– Men man ska kunna påpeka fel utan att samtidigt behöva servera lösningar. Dem kan vi hitta tillsammans.