Jätteloka och andra invasiva arter

Jättelokan, även kallad jättebjörnloka eller endast björnloka, är en främmande växtart som sprider sig lätt och slår ut annan växtlighet. Den kan ge brännskador och eksem i kombination med solljus. Ser du en jätteloka får du gärna kontakta kommunen.

Jätteloka är listad på EU:s förordning över invasiva främmande arter. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2015. Jättelokan nämns i den EU-förordningen som en av många invasiva arter av särskilt intresse.

En invasiv art är en främmande art som hotar den biologiska mångfalden. Detta innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.

Sedan 2019 gäller även en särskild svensk förordning om invasiva främmande arter.

Felanmälan jätteloka och 
andra invasiva arter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Har du frågor om aktuell bekämpning av jätteloka i ett specifikt område kontakta servicecenter på 08-570 470 00 eller varmdo.kommun@varmdo.se

Har du generella frågor om jättelokan och dess hälsorisker kontakta bygg- och miljöavdelningen via servicecenter på telefon 08-570 470 00.

Vem ansvarar för bekämpningen?

Bekämpning ska skötas av den som äger eller sköter marken.

  • Värmdö kommun ansvarar för bekämpning på kommunal mark.
  • Trafikverket ansvarar för bekämpning på mark inom Trafikverkets vägområde.
  • Privata fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ansvarar för bekämpning på egen mark.
  • Ägare tillhörande samfällighet ansvarar för bekämpning på mark som ägs gemensamt av samfälligheten.
  • Har du jätteloka på din tomt är du skyldig att bekämpa dem.

Bekämpning av jätteloka

Har du jätteloka på din tomt är du skyldig att bekämpa dem. Bekämpningen bör göras flera gånger per år och upprepas under flera års tid. 

Ansvaret för att bekämpa och förhoppningsvis utrota jättelokan på sin mark har alltid markägaren.

Rapportera gärna fynd av jätteloka på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats invasivaarter.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Du behöver inte registrera ett användarkonto men väl bifoga fotografier med din rapportering. De arter du rapporter in verifieras alltid av artkunniga varefter verifierade fynd publiceras på artportalen. Detta underlättar och påskyndar kartläggningen av invasiva arter.

Därutöver bör du som noterar förekomsten verka för att markägaren bekämpar förekomsten av jättelokan på sin mark. Om inte åtgärder för sanering genomförs kan du skicka in en anmälan till länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Anmälan skickar du i så fall till naturochviltarenden.stockholm@lansstyrelsen.se.

Kom ihåg att vid en eventuell sådan anmälan alltid bifoga tydliga foton där även bladen syns samt hela växtplatsen. Om ärendet redan rapporterats in enligt ovan kan du istället hänvisa till det.


Slänga/sortera jätteloka

Har du rensat bort en mindre mängd jätteloka på din tomt går det bra att slänga det i kärlet för hushållsavfall. Är det större mängder måste du åka till Koviks återvinningscentral och kasta det i fraktionen för brännbart. Tänk på att förpacka det väl så att risken för spridning av frön minimeras.

Så känner du igen jättelokan

Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) blommar i juli–augusti med vita blommor och kan bli upp till 0,5 meter i diameter. Den påminner svagt om hundkex och kan bli mellan 2-4 meter hög, med en stjälk på uppemot 10 centimeter i diameter. Bladen kan bli upp till en meter breda. 
Den tränger ut annan växtlighet genom sina höga och täta bestånd.

Jättelokan växer framförallt i fuktiga miljöer och påträffas ofta vid bäckar, i kärr och på stränder. Men den kan även växa på torrare platser såsom i vägkanter, på industritomter, i banvallar och på avstjälpningsplatser.

Kan ge brännskador

Jättelokans växtsaft kan ge brännskador och återkommande eksem på djurs och människors hud i kombination med solljus. Olika personer är olika känsliga, men för en del kan det i värsta fall innebära livslånga men. Barn är speciellt utsatta.

Förekomst i Värmdö

I Värmdö kommun har jättelokan bland annat förekommit i centrala delar av Gustavsberg (bland annat i närheten av Ekedalsskolan och Ösbyskolan), vid Återvalls grustäkt på Ingarö och ute i skärgården. Insatserna för att åtgärda problemet har varierat beroende på var den har uppträtt.

Bekämpningsplan

När det gäller bekämpning av jätteloka på kommunal mark i Värmdö kommun är det kommunens tekniska driftavdelningen som svarar för den liksom på frågor om det. Idag saknas en kommunal bekämpningsplan eftersom det finns få bestånd av jätteloka på den kommunala marken. De bestånd som finns bekämpar kommunens tekniska driftsavdelning återkommande varje år.

Andra invasiva arter

Det finns även andra växtarter än jätteloka som inte hör hemma i svensk natur och som sprider sig lätt, till exempel gul skunkkalla, parkslide och blomsterlupin. Men inte nog med det så finns det även främmande, invasiva arter som inte är växter. Det är bra om samtliga fynd av främmande invasiva arter anmäls till följande olika insatser.

Invasivaarter.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Drivs av SLU, inget konto krävs men bild måste bifogas. Alla rapporteringar valideras av sakkunnig innan det läggs upp på Artportalen. Alla arter som omfattas av lagkrav kan rapporteras liksom en del arter som inte är förbjudna.

Artportalen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Drivs av SLU. Konto krävs, men bild behövs inte. Det är dock bra att lägga in bild om man inte är mycket kunnig. Alla arter, oavsett lagkrav eller ej, kan rapporteras.

Rappen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Rapportering av vattenorganismer hos Havs- och vattenmyndigheten antingen online eller
via app.

Svenska Jägareförbundet och Mårdhundsprojektet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För rapportering av landlevande ryggradsdjur som är förbjudna: bisamråtta, gulbukig , rödörad eller gulörad vattensköldpadda, mårdhund, nilgås och tvättbjörn. Tipstelefon: 070-339 93 26,
e-post: tipsframmandearter@jagareforbundet.se