Fråga: Vad menas med U-område?

Svar: U-område utgör markreservat för underjordiska ledningar som möjliggör ledningsrätt. Marken ska vara tillgänglig för drift och underhåll av ledningar.

Fråga: Vad betyder beteckningen K2?

Svar: Beteckningen K2 betyder att din fastighet omfattas av skyddsbestämmelser. Vad det innebär i detalj finns beskrivet i planhandlingarnas beskrivning. Där står vad som är tillåtet eller inte.

Fråga: När kommunen väljer att planlägga privat mark, så den blir allmän mark, t.ex. Park. Men huvudmannaskapet förblir enskilt för den allmänna platsen. Vad är vitsen med det? Det lär ju inte bli någon förändring av marken?

Svar: Allmän plats är mark som är avsedd för ett gemensamt behov. All allmän plats ska ha en huvudman. I den här planen föreslås huvudmannaskapet vara enskilt. Vanligtvis innebär det att en samfällighetsförening är huvudman. I samfällighetsföreningen ingår fastighetsägare som har nytta av den allmänna platsen. Du kan läsa mer om vad allmän plats innebär på Boverkets hemsida, https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/anvandning-av-allman-plats/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Fråga: När kommer gång- och cykelvägen projekteras närmare?

Svar: Gång- och cykelvägen projekteras närmare mellan samråd och granskning.

Fråga: Om man idag har träd på tomten som på sikt behöver gallras bort, är det då klokast att göra detta innan detaljplanen verkställs?

Svar: I planen kommer grova ädellövträd som ek, lind och ask och tallar skyddas. Dessa träd skyddas eftersom de har ett stort värde för både den biologiska mångfalden samt landskapsbild och kulturmiljö. Unga träd som behöva gallras kommer man även i framtiden kunna gallra.

Fråga: Skolan och förskolan liksom flera andra fastigheter verkar endast ha infiltrationsavlopp d.v.s. ingen sluten tank, detta är ett stort miljöproblem då det vid kraftigt regn etc kan påverka dricksvattnet i våra brunnar och även havsvikarna mycket negativt. Hur hanteras detta tills VA-frågan är löst?

Svar: Om man har synpunkter kring enskilda avloppsanläggningar och dess funktion går det bra att vända sig till bygg- och miljöavdelningen som utövar tillsyn över dessa.

Fråga: Behöver man ta bort bergsklacken vid Långsunda om man i stället sänker hastigheten till 30 km i timmen från Långsunda? Då behöver inte cykelvägen separeras från väg 642 och gångvägen kan i så fall anläggas som en trottoar (på sätt som gjorts från färjeläget till parkeringen). Med hänsyn till arbets- och exproprieringkostnader kanske det kan vara att föredra? Men det är väl en synpunkt får ges inom ramen för samrådet. En fråga kring belysningen - ljusemissioner påverkar givetvis både kultur- och naturmiljö. Vilken höjd projekteras för Stockholmslyktorna?

Svar: Korrekt, det är en samrådssynpunkt som bör skickas in som ett yttrande så att synpunkten kan utredas vidare. Vad gäller höjd för belysningen så hänger den samman med täthet för belysningsstolparna och detta behöver projekteras närmare för att kunna besvaras.

Fråga: En följdfråga avseende allmän plats i skogen. Innebär det att det är markägaren som är skyldig att iordningställa och förvalta eller tänker ni att en ny gemensamhetsanläggning ska bildas för den delen? Vem tar i så fall initiativ till en sådan? Och vilka fastigheter kommer ha sådan nytta av den gången att lantmäteriet kan skapa en ny gemensamhetsanläggning?

Svar: Det inträder ingen automatisk skyldighet för markägaren att iordningställa marken enligt detaljplanen när detaljplanen antas. Däremot möjliggör planen för fastighetsägare att bilda en gemensamhetsanläggning för iordningställande och förvaltning. Initiativ till att bilda en gemensamhetsanläggning kan bland annat tas av markägaren eller någon av de fastigheter som ska ingå i anläggningen. Det är Lantmäteriet som bedömer vilka fastigheter som har nytta av och ska ingå i en gemensamhetsanläggning.

Fråga: Vid förra samrådet sades att när området planläggs så skulle även strandskyddet upphävas. Hur blir det med detta?

Svar: I planbeskrivningen beskrivs var strandskydd upphävs och vilka lagrum som medger upphävande av strandskydd. Där framgår även att strandskydd sällan kan upphävas närmast strandkanten. I planbeskrivningen finns även en karta som redogör för var strandskyddet föreslås upphävas.

 

Fråga: Vad jag kan se på kartan så har k-märkning satts på många byggnader till synes helt utan hänsyn till fastighetens ålder, (även tämligen nya byggen), vilka kriterier används för att bedöma vad som ska falla under detta och vem/vilken funktion avgör?

Svar: En byggnads kulturhistoriska värden avgörs av flera faktorer. Ålder är en del av dessa, men det finns fler faktorer som har stor betydelse, det finns många byggnader som är yngre som har höga kulturhistoriska värden. Det rör sig bland annat om socialhistoriska värden, arkitekturhistoriska värden. Men även andra värden kan vara av kulturhistorisk betydelse. Det som avgör ett kulturhistoriskt värde är i hög grad vad den berättar om samhällets utveckling över tid. Och den är ju något som ständigt pågår och omfattar hela samhället. Enligt kulturmiljölagen syftar denna till att försäkra nuvarande och kommande generationer en mångfald av kulturmiljöer.

Fråga: Känner kommunen till hur andra områden på Värmdö/Vaxholm gjort kring skapande av nya gemensamhetsanläggningar, t.ex. vad gäller NATUR-områden?

Svar: En gemensamhetsanläggning bildas av Lantmäteriet genom en förrättning. För frågor om bildande av en gemensamhetsanläggning hänvisas till Lantmäteriet.

Fråga: På plankartorna finns helt vita tomter d.v.s. varken är de gula eller gröna.
Vad innebär det?

Svar: De vita ytorna är ytor som ligger utanför detaljplanen för Norra Lagnö, Panama och del av Långsunda. Fastigheterna har lämnats utanför detaljplanen av olika anledningar, bland annat då de omfattas av strandskydd eller utgör jordbruksmark eller ingår i trafikverkets verksamhetsområde.

Fråga: Det finns byggnader och bryggor som inte är inritade i detaljplanen, vad gäller för dessa?

Svar: Om det är någonting som saknas i grundkartans underlag, vänligen inkom med yttrande.

Fråga: Kommer man få möjlighet att också lämna synpunkter på de kompletterande utredningar som behövs och när förväntas dessa vara klara?

Svar: Utredningarna kommer att tas fram mellan samråd och granskning och resultatet kommer att inarbetas i granskningsförslaget. Det kommer att finnas möjlighet att lämna synpunkter även på granskningsförslaget.

Fråga: Angående problematiken kring färjeläget och de köer med medföljande trafikutmaningar för boende på anslutande vägar före färjeläget, samt andra olägenheter detta medför, så kan jag se att detaljplanen inte adresserar något av detta.
Borde inte detta ingå i planarbetet?

Svar: Vägen till färjan är statlig väg och trafikverket har påbörjat en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för resterande väg 642 där de hanterar problematiken med köbildning. För mer information, vänligen kontakta trafikverket.

Fråga:1. Hos Lantmäteriet finns kartor och byggnader etc inritade som inte finns hos Värmdö kommun, gäller dessa handlingar tills ny plan är fastställd?
2. Hur synkroniseras gamla handlingar med nya?

Svar: Samtliga kartunderlag har beställts av Metria som inhämtar information från Lantmäteriet.

Fråga: Finns det uppskattning av mängden tillkommande boende på Norra Lagnö om samtliga byggrätter utnyttjas maximalt?

Svar: Enligt bilaga med tillkommande byggnadsvolymer så möjliggörs 14 nya bostäder. Enligt beräkningsprognos på SBC bor det 2,7 personer per fastighet. I dagsläget utgör inte samtliga bebyggda fastigheter permanentbostäder så om även dessa räknas in så kommer ytterligare invånare att tillkomma i det fall dessa permanentas.

Fråga om samrådsförslag gällande Norra Lagnö, Panama och del av Långsunda. När kan VA-kartan (ledningsdragning och anslutningspunkter) uppskattas bli färdig?

Svar: Det finns en förprojektering för VA-ledningarnas dragning. När det gäller förbindelsepunktens läge kommer det att bli ett samråd (mellan VA-enheten och fastighetsägaren) kring detta. Fastighetsägaren får ett förslag på läge och kan sedan inkomma med synpunkt. Dessa kartor kommer att skickas ut i ett senare skede i planprocessen. Om man har specifika önskemål eller frågor kring sin förbindelsepunkt går det bra att ta kontakt med projektledare Therese Antin.

Fråga: Fråga om samrådsförslag gällande Norra Lagnö, Panama och del av Långsunda Vad gäller när detaljplanen löper ut?

Svar: Detaljplanen fortsätter att gälla till dess att den ändras eller upphävs.

Fråga: Varför saknar alla fastigheter som idag har bryggor och sjöbodar helt beteckning i planen? Istället står det w1. Vad innebär det för framtida underhåll och renovering?

Svar: Sjöbod räknas som komplementbyggnad och byggrätt medges i den omfattning som föreslås för komplementbyggnader. För bryggor och sjöbodar inom strandskyddat område krävs liksom tidigare såväl strandskyddsdispens som bygglov.

Fråga: Vem ska iordningställa den föreslagna allmänna platsen över skogen mellan Toivovägen och Karlsruhe? och vem ska ta hand om den framåt?

Svar: I detaljplaneförslaget föreslås enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Huvudmannen för den allmänna platsen har möjlighet att iordningsställa allmän plats. För iordningsställande och förvaltning av den allmänna platsen föreslås att en gemensamhetsanläggning inrättas.

Fråga: Om man har en byggnad som är illa medfaren eller fukt/mögel-skadat så att den inte går att reparera, och den är märkt med något K eller R1, är den då ett museiföremål i förfall för andra att betrakta eller kommer man att få riva och ersätta dessa?

Svar: Hej! Man har som fastighetsägare ett ansvar att hålla sin byggnad i vårdat skick. Att en kulturhistoriskt värdefull byggnad blir därför problematiskt. Det allmänna intresset i att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer är högt, och det finns ett stort individuellt ansvar att bevara denna typ av bebyggelse och miljöer för kommande generationer både i plan och bygglagen och kulturmiljölagen. Dock ska alltid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen göras vid lovhandläggning av den typen av ärenden. Att en byggnad försetts med dessa skyddsbestämmelser indikerar dock att det krävs synnerliga skäl för att bevilja rivningslov. Det vill säga det ska röra sig om allvarliga skador, och för att ett rivningslov ska beviljas så kommer det att krävas att skadorna och byggnadens skick vara noga utrett av en antikvarie som är antikvariskt certifierad av Boverket (sakkunnig kulturvärden, KUL).

Fråga: Vad gäller vändplaner så har vi tidigare hört att det även skulle vara godkänt med ett vändkors (vilket innebär att chaufför måste backa). Gäller inte detta längre? Måste det vara en vändplan där förare ska kunna köra framåt vid vändning? I så fall, vad är minsta godkända diameter?

Svar: Förutsättningar för vändplan redogörs för i teknisk handbok Teknisk handbok - Värmdö kommun (varmdo.se) Länk till annan webbplats.

Planförslaget föreslår på de flesta platser så kallad T-vändning (låg standard) och vändplaner (hög standard) där det bedöms angeläget så som där t.ex. bilar med släp förväntas vända, i närheten till båtplatser.

Fråga: Beträffande den mark som anläggs som PARK anges att det "möjliggör anläggande av allt som hör en park till så som lekredskap, glasskiosk med mera" - Syftar detta på att fastighetsägarna har den möjligheten eller är att det är kommunen som ska göra det?

Svar: I detaljplaneförslaget föreslås enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Det inkluderar mark planlagd som PARK. Det är möjligt för huvudmannen inom den allmänna platsen att anlägga sådant som tillhör park.

Fråga om samrådsförslag gällande Norra Lagnö, Panama och del av Långsunda.
Kommer det finnas några pumpstationer i området? Eller behövs inte det?

Svar: Hela Norra Lagnö planeras som ett LTA-område, LTA står för lätt trycksatt avlopp. Kommunen tillhandahåller då en LTA-station för varje fastighet. En LTA-station är en liten pumpstation som kommunen tillhandahåller för de fastigheter där det upprättas en LTA-anslutning. Det blir därmed ingen kommunal pumpstation inom planområdet.

Fråga: Jag undrar över beteckningen r1 som finns på vissa byggnader, bryggor och hus. Vad betyder den i praktiken?

​Svar: r1 står för rivningsförbud

Fråga: Ni tog upp trafikbuller kring färjan, från färjan i sig, och från biltrafiken.
En annan plats där trafikbuller har blivit ett påtagligt problem är den vägsträckning där Lagnövägen passerar Lagnösundsviken. Bullret beror bland annat på att:
- Södergående trafik från färjan accelererar direkt efter farthindren på Lagnövägen.
- Norrgående trafik har hög hastighet när den kommer till Lagnövägen.
Bullret är mest påtagligt från kl 06:00 till 22:00 - precis som vid färjan.
Finns aktuella bullermätningar från denna vägsträcka?

Svar: Vänligen se genomförd bullerutredning som ligger i mappen utredningar på webbsidan: PFO Norra Lagnö, Panama, del av Långsunda - Värmdö kommun (varmdo.se) Länk till annan webbplats.

Fråga: När man skriver ut kartorna hemma så är den beskrivande texten för olika förkortningar m.m., inte läslig ens med förstoringsglas. Går det att få de kartor som ingår i samrådsunderlaget i uppförstorad version på kommunhuset?

Svar: Plankartor i A3 går att få på kommunhuset.

Fråga: Underlaget innehåller felaktigheter angående tomtgränser, byggnader och beskrivning av byggnader som syftar till fel tomt etc. Ska alla skicka in korrigeringar avseende sina fastigheter så att underlaget blir mer riktigt eller anser ni att detta inte har någon betydelse för detaljplanens genomförande?

Svar: Uppgift om fastighetsgränser hämtas från Lantmäteriet. Om det finns synpunkter kring något som uppfattas som felaktigt så tar planprojektet tacksamt emot dessa synpunkter i ett yttrande och utreder frågorna vidare. När förutsättningarna utretts så presenteras genomförda förändringar i granskningsförslaget.

Fråga: Får byggrätter för intilliggande fastigheter, som har samma ägare, slås ihop till en större byggrätt?

Svar: Det är möjligt att slå i hop fastigheter via förrättning genom Lantmäteriet. Byggrätten gäller dock per fastighet. Om det står befintliga hus på respektive fastighet så finns andra förutsättningar än om fastigheterna är obebyggda. Om frågan rör en specifik fastighet, vänligen ta personlig kontakt via telefon eller mail efter samrådsmötet. Kontaktuppgifter finns här:

PFO Norra Lagnö, Panama och del av Långsunda Öppnas i nytt fönster.

Fråga: Hej, Jag har två frågor.
1) Vad innebär det att en del av fastighet markeras som "Föreslagen kvartersmark"?
2) Vad får det för konsekvenser när "föreslagen kvartersmark" delar en fastighet i två delar?

Svar: Frågan härrör förmodligen från förutsättningarna för en specifik fastighet. Om frågan rör en specifik fastighet, vänligen ta personlig kontakt via telefon eller mail efter samrådsmötet. Kontaktuppgifter finns här:

PFO Norra Lagnö, Panama och del av Långsunda Öppnas i nytt fönster.

Fråga: Får en byggnad som föreslås belastas med rivningsförbud rivas innan detaljplanen vunnit laga kraft?

Svar: Nej en kulturhistoriskt värdefull byggnad har ett starkt grundskydd i plan och bygglagen, och detta är ett allmänt skydd som gäller oavsett om byggnaden omfattas av detaljplan, varsamhetsbetämmelser eller inte. Detaljplanen syftar i detta fall bara till att tydliggöra det skydd som redan finns för byggnaden.

Fråga: Åter till cykel- och gångvägen: Vet inte om det var svar på min fråga som i och för sig kan omformuleras. Varför trottoar mellan Skevik och Gustavsberg (70 resp 50-väg) och separat cykel- och gångväg på 50 respektive 30-sträcka från Långsunda (bortser här från sträckan Skevik-Långsunda)? I den tekniska handboken anges bl.a. att "Gångtrafik bör alltid separeras från biltrafik. Cykel separeras alltid från biltrafik vid hastigheter över 30 km/h." Det betyder väl i och för sig att hastighetsgränsen borde ha en viss betydelse för cykel- och gångvägens utformning?

Svar: Hastighet är en av de faktorer som vägs in vid planering av gång- och cykelvägar, andra frågor som kan vägas in är tekniska förutsättningar och huvudmannaskap.

Fråga: En fråga till angående gång- och cykelvägen: Området där Långsundaviken går in mot väg 642 är speciellt trångt med vatten på ena sidan och bergsklack på andra sidan. Har kommunen kommit så långt att man ser det som nödvändigt att spränga bort delar av den befintliga bergsklacken?

Svar: I samrådsförslaget är tanken att en del av bergklacken måste tas bort för att kunna anlägga gång- och cykelvägen.

Fråga: Angående den planerade gång- och cykelvägen längs väg 642: stämmer det att förprojektering inte är genomförd, med avseende på hur gång- och cykelvägen i detalj ska etableras? I så fall, när är detta tänkt och hur är förprojekteringen kopplad till samrådet och möjlighet att som fastighetsägare komma in med synpunkter?

Svar: Förprojektering är genomförd men kommer att förfinas. Samrådet är till för att lämna synpunkter på föreslagen utbredning och vägsträckning.

Fråga: Om man har synpunkter på samrådsförslaget som avser olika ämnen, bör man då separera dem så att de diarieförs var och en för sig eller kan man skicka in alla synpunkter och frågor i ett och samma dokument?

Svar: Skriv gärna ner alla synpunkter i ett och samma yttrande. Om flera fastighetsägare har samma synpunkter så är det möjligt att skriva dessa i ett och samma yttrande och förtydliga med vilka fastigheter som fastighetsägarna har anknytning till. Om det finns flera fastighetsägare för en och samma fastighet som har olika synpunkter så går det även bra att skicka var sitt yttrande.

Yttranden mottas inte i detta forum utan skickas in på det sätt som anvisas på webbsidan.

Fråga: Den föreslagna cykel- och gångsvägen framstår i delar som ingripande i miljön och i enskilda fastigheter. Min fråga är om det finns olika regler/standarder, t.ex. vad gäller belysning, för cykel- och gångvägar beroende på om de ser om ut på sträckan Skevik- Gustavsberg (trottoar bredvid vägen) eller som föreslås här, d.v.s. en två meter bred gränszon mellan vägen och cykelvägen och sedan en 2,5 meter bred cykel- och gångväg?

Svar: Gång- och cykelväg med kommunalt huvudmannaskap utformas i enlighet med teknisk handbok Teknisk handbok - Värmdö kommun (varmdo.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I samrådsförslaget föreslås separering av dagvatten genom ett dike mellan väg och gång- och cykelväg. Vad gäller belysning så föreslås stockholmslyktan inom Norra Lagnö.

Fråga: Är det någon som vet hur man kan se informationsfilmen ovan? (För mig är det bara en "bild")

Svar: Om det finns problem med filmen ovan prova länk, om problemet kvarstår återkom med vilken webbläsare som används:

Länk till samrådsfilmen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.