Esnart, Dobby och Nicole tar över driften på Hemmesta sjöäng

I maj släpptes äntligen de tre indiska vattenbufflarna ut på Hemmesta sjöäng. Här ska de sköta våtmarken genom att hålla fågel- och gäddsjön öppen från vass.

Tillsammans med kollegorna Kris Luckin, Hampus Berglund och
Helena Forslin har Tove Äng från Driftenheten äntligen sjösatt sitt projekt. Att få till en naturlig skötsel av sjöängen med hjälp av indiska vattenbufflar. På förmiddagen den 22 maj släpptes vattenbufflarna ut ur vagnen från bondgården i Uppland och in på sjöängen. Ganska snart drog lilla kalven Nicole, honan Esnart och stuten Dobby i gång med sitt uppdrag att beta bort gräs, ogräs och vass för att hindra sjöängen från att växa igen.

– Vattenbuffeln är naturens spjutspets på att ta hand om den här typen av våtmarker. För den betar lika bra på land som i vatten och dyker gärna ner och betar vass och andra växter på botten, förklarar gruppledare Tove Äng.

– På så sätt skapar vattenbuffeln öppningar och vassfria miljöer. Det gynnar både den biologiska mångfalden och kommunen, som får en bättre och naturlig skötsel som även på sikt kommer bli billigare, berättar naturvårdare Kris Luckin.

Hampus Berglund och Helena Forslin, två av kommunens vattenbuffelskötare, är också glada över att Esnart, Dobby och Nicole är på plats.

– Det här är superkul! Vi har gått och väntat ett bra tag nu och laddat inför att få träffa dem, säger Helena Forslin.

Hampus Berglund och Helena Forslin ser också fram emot att sköta tillsynen av vattenbufflarna, som kommer att ske både på vardagar och helger.

– Vi har kikare med oss för att ha koll på att djuren är friska och inte blivit skadade någonstans. I tillsynen ingår också att se till att djuren har fri tillgång till saltsten, mineraler och vitaminer, säger Hampus
Berglund.

Tove Äng berättar att tecken på att bufflarna är friska är bland annat att den så kallade dröglappen är rund och stor, och att öronen inte slokar.

– Dröglappen är ett hudveck som hänger ned vid övergången mellan hals och bringa på vattenbuffeln. Om den hänger
som en torr lapp kan djuret vara sjukt. Även slokande öron är ofta tecken på att vattenbuffeln mår dåligt och har feber.

Tillsynen sker i samarbete med företaget Naturgruppen, som bland annat kopplas in vid akuta ärenden.

– Under normala förutsättningar klarar sig vattenbuffeln på betet och vattnet som finns naturligt på sjöängen. Men blir det exempelvis kraftig torka kopplar vi in Naturgruppen som stödmatar vattenbufflarna med det foder djuren är vana vid, förklarar Helena Forslin.

Tove Äng är förväntansfull inför att få se om projektet får de resultat som Driftenheten önskar. Att djuren trivs på Hemmesta sjöäng och att skötseln fungerar utan manuell hantering.

– Vårt mål är att vattenbufflarna kommer tillbaka nästa år och att de blir er. Men vi börjar med ett testår, och hoppas på bästa utfall. Nu är vattenbufflarna här och det är fantastiskt kul, avslutar Tove Äng.