Läsning är en superkraft

Besöken ökar mer än lånen. Värmdös bibliotek ser en ny trend för verksamheten efter pandemin. Nu ställer dom sig frågan; Hur lockar man fler att hitta styrkan i en av västvärldens vanligaste superkrafter; nämligen läskunnigheten?

Det är lika varmt, ombonat och välkomnande som vanligt i Runda huset, lokalerna där Gustavsbergs bibliotek huserar. Någon plockar upp sin dator för att plugga, en pensionär knappar självsäkert på en av bibblans datorer och nere på barnavdelningen letar en pappa efter en bra bok om dinosaurier åt sin dotter.

Vi har fler besök nu än tidigare. Men besöken ser annorlunda ut och färre väljer att skaffa bibliotekskort (lånekort), berättar Giovanna Jörgensen, kultur och bibliotekschef. Bibliotekets roll som offentligt, fysiskt rum har blivit viktigare, vi märker att den funktionen har saknats under pandemin.

Biblioteken är idag ett av de få kvarvarande offentliga rummen som inte styrs av religiösa, politiska eller kommersiella intressen. Som genuint är till för alla, och som dessutom har ett uppdrag att aktivt ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. En trygg och inkluderande offentlig plats, helt enkelt. Och i en tid där den ena otryggheten avlöser den andra, är det naturligt att människor söker en gemenskap och ett sammanhang med andra människor.

Vi är en komplex verksamhet. Biblioteket ska verka för upprätthållande av det demokratiska samhället, arbeta läsfrämjande och för bildning, främja upplysning, utbildning samt kulturell verksamhet berättar Giovanna. Men den viktigaste frågan för oss på daglig basis är egentligen hur vi gör oss relevanta för Värmdöbon? Vilka praktiska tjänster bör vi tillhandahålla? Hur vill värmdöbon ta till sig litteratur och vilken roll spelar vi i samhället om krisen återigen kommer?

Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteket även prioritera att arbeta med barn och ungdom, främst i syfte att främja språkutveckling och inspirera till att läsa. I ljuset av detta oroar det faktum att bibliotekskort för barn inte efterfrågas i lika hög grad.

Läsning är verkligen en superkraft, klargör Sandra Hansson, barnbibliotekarie. Och idag lär sig de allra flesta barn i Sverige att läsa, men det är inte samma sak som att vara en läsare. Att bli en läsare innebär att man utforskar både sitt språk, samt andra världar och kulturer och dessutom utmanar både sin fantasi och sin kunskap. Men den demokratiska vinkeln är kanske allra viktigast; att ha en bra läsvana är nämligen ett maktmedel och ett hjälpmedel för att ta till sig världen, att vara delaktig. För att bli en läsare behöver man hjälp och stöd, hemifrån, från skolan och från exempelvis biblioteket.

För att stimulera till en läsande befolkning samarbetar Värmdö biliotek med bl.a kommunens förskolor, skolor och barnhälsovården. Biblioteket erbjuder bland annat träffar med föräldragrupper, babyrim, småbarnstunder, sagostunder, bokklubbar, 6 års visningar och språknätverk för förskolans pedagoger. Det finns också en biblioteksbuss som besöker förskolor i Värmdö, särskilda boende för äldre, etableringsboende och mötesplatser för nyanlända. För andra målgrupper finns kravlös högläsning, bokcirklar, språkcafe, hemkörning av böcker och mycket mer. Dessutom finns det möjlighet till digitalt stöd för de som behöver, att delta på pyssel- och programkvällar samt att både låna e-böcker och streama film gratis.

Våra bibliotekort är gratis. Våra lokaler har generösa öppettider. Vi har aktiviteter för alla. Det finns inte många anledningar till att inte bli en trogen biblioteksbesökare, helt enkelt. Och som om det inte vore nog är den nya designen på korten dessutom supersnygg, avslutar Giovanna.