Ny teknik för ökad trygghet och säkerhet på Djuröhemmet

En solig vårdag beger vi oss till äldreboendet Djuröhemmet för att träffa två medarbetare som jobbar med IR-baserade trygghetssensorer, ett projekt som är igång sedan några månader.

Vi välkomnas i huvudentrén och blir, efter att händerna spritats, utrustade med munskydd och visir. Sedan lotsas vi runt i husets vindlande korridorer och hamnar till sist i den tillbyggda delen av Djuröhemmet.

Vi får träffa Jeanette Puska och Berihu Gebremeskel som arbetar som undersköterska respektive vårdbiträde. De är två av de administratörer som utbildats för tekniken med trygghetssensorer med artificiell intelligens (AI). I nuläget finns trygghetssensorerna installerade på två avdelningar, men fler är på gång. Sensorerna larmar vid avvikelser i den boendes rörelsemönster och fallolyckorna har minskat från 15 till 5 om man jämför med motsvarande period tidigare år.

Det är en sensor som sitter i taket eller på väggen. Den larmar till exempel när den boende sätter sig upp i sängen, när de kliver ur sängen, om det blir ett fall, när de lämnar rummet, går in i rummet, förklarar Jeanette.

För att kunna fungera och larma på ett korrekt sätt så har alla de boendes rum ritats upp i ett datorprogram. I programmet har möbler som exempelvis säng, fåtölj och bord ritats upp. Alla rum får individuella lösningar.

Det som är viktigt att tänka på är att man inte kan flytta på möblerna för mycket utan att rita om rummet, annars kan det lätt bli felaktiga eller fördröjda larm, understryker Berihu.

Trygghetssensorn avpersonifierar den boende och tillsynen värnar på så sätt integriteten. Det är inte heller något material eller bilder som sparas och den boende kan själv välja att stänga av sensorn, exempelvis vid besök.

Tidigare har den äldre själv behövt larma och då är olyckan ofta redan faktum. Nu blir vi förvarnade och hinner förhoppningsvis vara på plats innan något händer, berättar Berihu.

Jeanette fortsätter;

För personalen så är det ett jättebra hjälpmedel, det är en extra säkerhet och underlättar vårt arbete. De äldre kan också känna sig trygga, de vet att vi har koll. Tekniken underlättar speciellt vid tillsyn på natten då vi tidigare behövt titta in på varje rum och många gånger råkat väcka upp den äldre i onödan.

Vi avslutar intervjun och innan vi tackar för oss får vi en guidning i hur systemet fungerar och ser ut. Att därefter åter komma ut i den friska vårluften och ta några djupa andetag är extra skönt efter att ha burit skyddsutrustning.

Respekten ökar genast ytterligare för de insatser som kollegorna inom vård och omsorg gjort och fortfarande gör – varje dag!

Att fortsätta att hålla avstånd, tvätta och sprita händerna samt använda munskydd där det behövs känns plötsligt som en bagatell!