Värmdö, KTH och samarbetet för en hållbar skärgårdsmiljö.

Framtidens marina farkoster rör sig både i havsdjupen och ovanför vattenytan. De är miljövänliga, självstyrande och de testas på Djurö.

Bakom stängslet till reningsverket på Djurö finns en blå containerbyggnad med en stor banderoll och texten: ”Djurö marina fältstation”.

Byggnaden ser kanske inte så mycket ut för världen men de vattenfarkoster som nu testas där, hör till de mer spektakulära och tekniskt mest avancerade i världen:

Vad sägs om en självstyrande undervattensrobot? Eller en motorbåt som i hög fart ser ut att flyga lågt ovanför vattenytan?

Invigdes i september

Fältstationen är det senaste resultatet av ett samarbete som Värmdö kommun och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) bedriver för en hållbar skärgårdsmiljö. Samarbetet har lett till att flera tekniskt innovativa projekt utvecklats som haft betydelse för Värmdö som kommun, men även som arbetsgivare menar Majken Elfström, VA och avfallschef, Värmdö kommun.

– Det är mycket positivt och utvecklande för våra medarbetare att få möjlighet att både delta och medverka i projekt i samarbete med studenter och forskare vid KTH.

Att främja ett hållbar skärgårdsutveckling med tydlig koppling till kommunens miljömål, och att få göra det i en miljö som är både innovativ och lärande är fantastisk. I september invigdes fältstationen. En av forskarna som deltog, var Fredrik Gröndahl, professor på KTH i industriell ekologi, som leder flera spännande marina forskningsprojekt.

Fredrik Gröndahl är också den forskare som arbetat ivrigast för att KTH ska få en egen marin fältstation i Östersjön, och är nu mycket nöjd med den anläggning som Värmdö kommun kunde erbjuda.

– På västkusten har vi sen länge en station för tester i saltvatten, men vi behöver också kunna göra tester i bräckt vatten.

Djurö ligger dessutom nära KTH och i vår egen skärgård. Stationen består av två containrar som byggts ihop och blåmålats och försetts med stora fönster. I närheten finns också en brygga där KTHs egen forskningsbåt kan lägga till.

Testar undervattensrobot

Den första forskargrupp som kommer är från det svenska maritima robotcentret, SMaRC, som är världsledande i sin forskning och utveckling av självstyrande undervattensrobotar. Forskarna där tror att robotarna kommer att få en lika stor betydelse för utforskningen av områdena under havsytan som satelliterna haft för rymden.

Inom ramen för Smarc testas nu på Djurö undervattensroboten Sam (Small and Affordable Maritime Underwater Robots) som är just liten och billig. Sam väger under 20kg och är tänkt att användas vid inspektion av vind- eller vågkraftsparker, av kablar men också vid inspektion av havsodlingar av alger, fisk och musslor.

– Varför en robot och inte en dykare?

– Det blir mycket billigare och mer hållbart än att skicka ut en båt med dykare. En liten robot tar sig också lättare fram mellan slingriga alger och linor utan att fastna. Mycket avancerad teknik måste få plats i den lilla självstyrande roboten som drivs av bränsleceller. Den ska också kunna transportera kameror, sensorer och andra tekniska utrustningar, beroende på vad roboten ska användas till.

Men den stora utmaningen är AI-tekniken. Sam måste klara sig på egen hand i vattnet sen den programmerats av användarna och sjösatts: Kunna navigera rätt, behandla data som den samlar in, men också kunna avbryta och hitta hem själv om den skadas.

– Maskininlärningen för Sam är klar och dokumenterad. Nu ska den utbildas och tränas på olika system i bräckt vatten utanför Djurö fältstation, säger Fredrik Gröndahl.

motorbåtar med hydrofoil-teknik

På Djurö pågår även tester av övervattensbåten FoilCraft II som drivs med hydrofoil-teknik, som blivit populär bland brädseglare på senare år. Testbåten FoilCraft II har en elmotor samt en hydrofoil som består av en extra lång fena och undervattensvingar. När båten kommit upp i en viss hastighet, lyfts kölen upp någon halvmeter ovanför vattenytan och ser ut att flyga fram över vattnet.

– Foil-tekniken kan användas för framtida energieffektiva transporter till havs åtminstone för mindre båtar som till exempel day cruisers, säger Fredrik Gröndahl.

Bas för fältstudier

Fältstationen på Djurö kan också användas som bas och utgångspunkt för fältstudier i skärgården. KTH-studenter mäter och tar prover på ph-värde och syrgas i havsmiljön men också hur luftföroreningar påverkar lavar och den biologiska mångfalden på land.

– Eftersom området på Djurö är inhägnat kan vi utan risk förvara vår utrustning där, säger Fredrik Gröndahl. Detta är bara början. I framtiden kommer många andra marina forskningsgrupper vid KTH att ha glädje av fältstationen som KTH med hjälp av Värmdö kommun kommer att utveckla ytterligare.

Värmdös partnerskap med KTH

2015 gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att samverka med KTH kring skärgårdsutveckling och vatten avlopp och havsmiljö.

2018 undertecknade ett samverkansavtal mellan KTH och Värmdö kommun om ett strategiskt partnerskap kring utbildning, forskning och innovation. Målet är att genom forskning och utveckling stärka kompetenser, processer och testarenor för att:

Säkerställa tillgång till hållbara dricksvatten och avloppssystem

Bevara och nyttja havet och de marina biologiska resurserna på ett hållbart sätt.

Främja och bidra till en hållbar skärgårdsutveckling i Värmdö kommun och dess omgivning med förbättrad samhällsservice och arbetstillfällen.

Huvudinriktningen är kopplade till två av Värmdös miljömål

Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans, levande kust och skärgård och ingen övergödning